Malmgrens Kakelugnsfabrik 1860-1882 / C. Boivies Kakelfabrik 1882-1919
Hörnet Kungsgatan 10 - Skolgatan 47 i Uppsala där allt en gång startade
Gustaf Wahlgrens Kakelugnsmakeri 1851-1853
Historien om det som till slut kommer att bli Carl Boivies Kakelfabrik börjar 1851. Då flyttar kakelugnsmakare Gustaf Wahlgren från Hörlins nedre gård på Fjärdingen, till egen gård på Stora Kungsgatan 10 i Uppsala. Verkstaden som Wahlgren uppförde togs i bruk under hösten 1851 och var att betrakta som ett enkelt kakelugnsmakeri. På tomten fanns ett boningshus i två våningar med kakelugnsmakeri och kök på bottenvåningen och bostadsrum på övervåningen. Vid sidan av huset fanns en liten tegelbyggnad där en brännugn installerades. Men Gustaf Wahlgren blir dock inte gammal på adressen, redan 1853 går han i konkurs. Efter konkursen lämnar han Uppsala och flyttar till Enebyberg i Bromma. Där fortsätter han som kakelugnsmakare i hyrd lokal. 

Johan Israelsson Coddelius och Måns Dahléns Kakelugsmakerier 1854-1860
Wahlgrens f.d. kakelugnsmakeri på Stora Kungsgatan 10 i Uppsala såldes på auktion den 25 maj 1853. Köpare blev borgaren och kakelugnsmakaremästaren Johan Israelsson Coddelius som vid denna tid drev ett kakelugnsmakeri på Häradshövding Henschens Gård på Kamphavstorg i centrala Uppsala. Coddelius köpte Wahlgrens verkstad tillsammans med sin svärfar kakelugnsmakare Måns Dahlén och flyttade in på gården 1854. Där bodde han tillsammans med familj, svärförädrar och arbetsfolk fram till 1859.
I mitten av 1850-talet startar Coddelius och Dahlén nya kakelugnsmakerier i Uppsala. Dahlen på Waksalagatan 24 och Coddelius på Östra Slottsgatan 14. Några år senare 1860, säljs verkstaden på Stora Kungsgatan 10 och ny ägare blir kakelugnsmakare Johan Erik Malmgren. Samma år som verkstaden på Stora Kungsgatan säljs startar Måns Dahlén nya "kakelfabriker", en på Jernbrogatan 8 och en på Stadsdiktgatan 9. Dahlén övertar också Fyrisvalls Tegelbruk detta år vilket han 1881 säljer till August Pettersson och F. Lindström.
Coddelius fortsatte som kakelugnsmakare ända fram till slutet av 1870-talet. Han hade då övertagit verkstaden på Waksalagatan 24 där Dahlén tidigare huserat. Sönerna Edward och Emanuel Coddelius var båda verksamma som kakelugnsmakare på 1880-talet, men den förstnämnde Edward, agerade mindre smickrande privat och förekom ofta i polisrapporter och tidningsnotiser. Han stod åtalad vid åtskilliga tillfällen, bl.a. för upprepade fylleriförseelser, misshandel, ofredande, slagsmål, förargelseväckande beteende o.s.v. På 1890-talet hade han dock lugnat ner sig. Kanhända hade äktenskapet med Anna Eriksson 1895 bidragit till detta.

Wahlgrens annons 1852 Coddelius annons 1856 Dahléns annons 1856

Johan Erik Malmgrens Kakelfabrik 1860-1882
Johan Erik Malmgren som köpt kakelugnsmakeriet på Stora Kungsgatan 10 av Coddelius och Dahlén, både fortsätter och utökar driften. Det var också under Malmgrens period som verksamheten med rätta började gå under benämningen kakelfabrik. Malmgren som år 1864 deltog i det Dansk-Tyska kriget, för vilket han erhöll diplom och gåva, försattes i konkurs 1867. Han lyckades dock att återta fabriken och fortsätta driften under ytterligare ett antal år tillsammans med sonen Johan Erik Malmgren Junior. Sista året Malmgrens Kakelfabrik omnämns är 1881, han hade då 7 personer anställda och tillverkade 300 kakelugnar. 12 år senare den 6 oktober 1893 och efter lång tids sjukdom avlider Malmgren, han var då 77 år gammal. 
J.E. Malmgrens monogram
Boivie & Petterssons Kakelfabrik 1882
Elva år tidigare, 1882, sålde Malmgren kakelfabriken till Carl Petter Boivie och August Pettersson. Därför och under en mycket kort period sommaren 1882, gick fabriken under namnet Boivie & Petterssons Kakelfabrik. Men bara någon månad efter köpet händer något. Pettersson som ett år tidigare köpt Fyrisvalls Tegelbruk av tidigare nämnda Dahlén, beslutar sig för att lämna Uppsala och återvända till sina hemtrakter i Stockholm. Orsaken till Petterssons sorti är okänt, men det resulterar i att Boivie helt plötsligt står ensam som ägare till kakelfabriken. Sensommaren 1882 byter därför fabriken namn till C. Boivies Kakelfabrik.

Annons från Malmgrens Kakelfabrik 1880 Under några få månader 1882 ägdes fabriken av Boivie & Pettersson

C. Boivies Kakelfabrik 1882-1919
Efter att Carl Petter Boivie själv övertagit fabriken, tillverkade ett 10-tal anställda ca 300-400 kakelugnar årligen. De hade också viss tillverkning av nytto- och hushållsföremål i keramik. 1906 omvandlas företaget till Aktiebolag och under åren därefter ökar produktionen till att slutligen omfatta mellan 1.500-2.000 kakelugnar/år. Antalet anställda ökade till över 50 personer. Fabrikens kakelugnar såldes främst till städer som Västervik, Hudiksvall, Östersund, Sundsvall, Sollefteå, Stockholm och Västerås, de hade dessutom en relativt stor export till Norge. Ett annat uppdrag var att år 1900 uppföra kakelugnar på Krylbo Järnvägshotell.
Boivies priskuranter såg inledningsvis ut som alla andra kakelfabrikers vi denna tid, men redan på 1880-talet började han att fotografera sina ugnar. När så önskades kunde Boivie skicka betydligt bättre bilder på kakelugnarna än de som fanns avbildade i de traditionella priskuranterna.

Carl Boivies Kakelfabrik avbildad på priskurrant 1891
I fabrikens styrelse 1912 återfinns disponent Wilhelm Widman (vd), doktor Leonard Widman och jur. kand. Knut Eriksson. Som suppleant återfinns fröken S. Widman och som verkmästare Gustav Qvennerstedt. Att Boivie inte längre nämns bör betyda att han lämnade fabriken detta år. År 1918 övergår ägandet till Upsala Ekeby som fortsätter driften fram till 1919 då all tillverkning upphör. Bland de anställda har endast ett namn hittats, formaren Jarl Nilsson och på de kakelplattor som stämplades användes texten "Carl Boivie's Kakelfabrik Upsala".
Carl Petter Boivie var kakelugnsfabrikör av Belgiskt ursprung. Han föddes i Rasbo Uppsala den 22 februari 1841 och var son till akademirättare Erik Boivie och Maria Hansdotter. 1869 gifte han sig med Maria Kristina f. Andersdotter (1845-1927) och tillsammans fick de döttrarna Hanna född 1874 och Maria född 1879. Boivie beskrevs av sina anställda som en mycket vänlig och omtyckt arbetsgivare. Han avled vid ett besök i Söderköping den 23 juli 1922, han var då 81 år gammal.

Annons i dagspressen 1892

Kakelugnar från Boivies Kakelfabrik.  Bildkälla: Upplandsmuseet.  Fotograf: Henri Osti.

 


Googlesök bara på signaturer.se           

Ronnie Gustafsson © 2012