Wilhelm Heinemann 1805-1860
Wilhelm Heinrich Heinemann föddes i Tyskland 1805 och var en utomordentligt skicklig porslinsmålare. Han anlände till Stockholm 1830 där han fyra år senare 1834, öppnade en ateljé för porslinsmåleri. Verksamheten låg inledningsvis på Drottninggatan 65, men flyttades 1837 till Storkyrkobrinken i hörnet Stora Nygatan och under åren 1839-41 är han inhyst hos Herr Klemming i dennes hus på Drottninggatan 40. 
Tallrik med motiv "Ladugårdslandet från Djurgården" Uppförstorad bild på tallrikens motiv. Foto: Rosie Eriksson
I Heinemanns ateljé målades allt från stora dyrbara föremål till enklare fat, paradkoppar, vaser, piphuvuden, tebord, porträtt i miniatyr, toalettdetaljer, koppar och tallrikar m.m. Det mesta målades på beställning från privatkunder. Porslinet han arbetade med hämtades i lika delar från Sevres i Frankrike och Rörstrand i Stockholm.
År 1836 började Major Lars August Bergnéhr att importera vitt Engelskt porslin till Sverige. Porslinet som försågs med tryckt dekor i Bergnéhrs porslinsfabrik i Stockholm, skapade oro hos Rörstrand. Rörstrands fabriksledning ansåg att Bergnéhr ägnade sig åt illojal konkurrens och svarade med att sprida falska rykten om att det porslin han sålde var ett s.k. oäkta utskottsporslin (andrahandssortering), ett porslin som dessutom var förbjudet att importera till Sverige. Ett annat sätt för Rörstrand att bemöta problemet, var att med hjälp av Wilhelm Heinemann utveckla det s.k. emaljmåleriet, en metod som skulle överträffa Bergnéhrs sätt att dekorera porslin.
Heinemanns samarbete med Rörstrand blev dock en kortvarig historia och upphörde redan i slutet av 1830-talet. Detta beroende på att hans emaljmåleri var för dyrt och svårt att framställa. En emaljmålad kopp kunde kosta från 2 till 20 Riksdaler Banco och ett halvdussin enkelt målade tallrikar 24 Rdb*. Det var få personer som hade råd att investera i dessa föremål och försäljningen gick därför trögt. Han hade samma problemen i den egna ateljén. Trots att föremålen höll en mycket hög kvalité och var utomordentligt vackert målade, ansågs de vara för dyra.
Annonsen publicerades i Aftonbladet 1838
Heinemanns måleri rönte dock stor stor uppmärksamhet på Svenska Slöjdexpositionens utställning i Stockholm 1834 och 1840. Vid den senare hade han bl.a. med sig ett större fat med målning föreställande Raphaels Madonna della Sedia. Detta fat inköptes av H.M. Kung Karl XIV Johan.
Johan Fredrik Flack i Skara blev fotograferad av Heinemann 1844.
I maj 1840 meddelar Heinemann att han redan i september samma år avser att lämna Sverige och återvända till Tyskland. Det som då fanns kvar i ateljén av vitt odekorerat porslin och färdiga arbeten, skulle utförsäljas till "betydligt nedsatta priser". Förmodligen gick inte utförsäljningen i den takt han önskat, då han i november 1841 fortfarande finns registrerad som bosatt i Stockholm. Under detta som också blir hans sista år som porslinsmålare, livnär han sig på att sälja målade dörrskyltar i porslin. Man vet att det gjordes stora ansträngningar att få honom kvar i yrket, men faktum kvarstod, folk hade inte råd att köpa hans föremål.
Det finns dock inget som tyder på att Heinemann reste till Tyskland vid denna period, däremot finns en hel del uppgifter som visar att han hade varierande aktiviteter Sverige. Någon gång kring 1842 gav han ut en serie litografiska Stockholmsmotiv tillsammans med konstnärerna Tore Billing och Pehr Wallander, därefter reste han runt i Sverige som ambulerande fotograf. 1844 hade han öppnat tillfälliga ateljéer i bl.a. Karlstad, Skara och Gävle. Han lockade sina kunder genom att annonsera i lokala dagstidningar under rubriken "Förfärdigande af Porträtt". En sådan annons lockade t.ex. Johan Fredrik Flack i Skara att 1844 besöka Heinemanns tillfälligt uppsatta ateljé. Hans arbete som ambulerande fotograf varade till åtminstone 1851. Bilden t.v. är hämtad från Västergötlands Museums bildarkiv.

Wilhelm Heinemann gifte sig med Emmelie Starck 1839 och tillsammans med henne hade han döttrarna Emma (gift Glassel) f. 1840 och Henriette f. 1842. Wilhelm avlider i Stockholm 1860 och hans änka Emmelie 1882. Hon är då bosatt på Mäster Samuelsgatan 48 i Stockholm.

Wilhelm Heinemann finns representerad på en rad olika platser i Sverige och övriga Europa, bl.a. med en rad porträttminiatyrer på Malmö museum. Han signerade sina föremål "W. Heinemann", ofta med tillägget "Stockholm".

Den 2 maj 1840 tillkännager Heinemann sin verksamhets upphörande och att han istället avser att återvända till Tyskland, något som aldrig sker.

* 1 Riksdaler Banco 1840 motsvarar ca 75 kr i 2010 års penningvärde.
 


Googlesök bara på signaturer.se           

Ronnie Gustafsson © 2012