J.E. Östberg & Co Kakelfabrik 1879-1916 (1874-1879)

Kakelfabriken grundades redan 1874 av Skänningesonen Johan Richard Dahlberg och gick då under namnet Örebro Kakelfabrik. Dahlberg var i grunden sämskmakare och aktiv sådan fram till hösten 1873. Därefter sadlar han om och blir kakelugnsmakare. På Alnängsgatan i Örebro bygger han 1874 en ny fabrik som får namnet Örebro Kakelfabrik, tillverkningen består i huvudsak av kakel och kakelugnar. Detta kommer också att bli den första fabriken av tre som Dahlberg aktivt är med och grundar i Örebro. 1879 drabbas Dahlberg av sjukdom vilket gör att han tvingas sälja fabriken, de nya ägarna heter Östberg och kommer närmast från Strängnäs.
Familjen Östberg kommer ursprungligen från Avesta, men flyttade till Strängnäs där de på Stora Långgatan ägde och drev en kakelfabrik. 1879 lämnar de Strängnäs och flyttar till Örebro där de köper Johan Richard Dahlbergs kakelfabrik. De nya ägarna är förutom Johan Emanuell Östberg också hustrun Karolina Vilhelmina Östberg f. Stark, brodern Robert Leonard Östberg samt vännen och kollegan O.G. Olsson. Fabriken byter ägare 1879 och driften fortsätter därefter under namnet J.E. Östbergs Nya Kakelfabrik.
Vid J.E Östbergs Nya Kakelfabrik fortsätter driften där Dahlberg slutade och de skulle några år senare bli en av de större tillverkarna av kakel- och kakelugnar i Örebro. Fabriken ligger i hörnet Fredsgatan Alnängsgatan med adress Alnängsgatan 15, men efter att de byggt om fabriken året efter så ändras adressen till Fredsgatan 33. Samma år 1880, avlider Johan Emanuell Östberg och fabriken byter därför namn, från J.E. Östbergs Nya Kakelfabrik till J.E. Östberg & Co Kakelfabrik. (Anm. Fabriken har aldrig gått under namnet Alnängens Kakelfabrik vilket felaktigt anges i företagsregistret).
J.E. Östbergs & Co Kakelfabrik på Fredsgatan 33                                                                                     Bild: Örebro Stadsarkiv
När Kakelfabriken i Alsnäs läggs ner vid årsskiftet 1886-87 köper Östberg och Olsson upp hela deras kvarvarande lager. Det handlade om 300 nya kakelugnar, formar, verktyg och en hel del inventarier, allt till priset av 12.000 kr. 1888 lämnar Olsson företaget och flyttar till Hjo där han köper Källarmästare August Anderssons Kakelfabrik för 10.500 kr. Ägarna till Östbergs kakelfabrik består därefter av Robert Leonard Östberg och Karolina Östberg.

1902 var ett av fabrikens bättre år, de hade 41 anställda och tillverkade över 1000 kakelugnar. Anledningen till den stora volymen var samarbetet med Upsala Ekeby, Östbergs Kakelfabrik stod för en betydande del av Upsala Ekebys tillverkning vars marknad fanns i Örebro. 

Personalen på J.E. Östberg & Co Kakelfabrik

Den 26 april 1906 avlider Karolina Östberg i sockersjuka och i samband med hennes död säljs kakelfabriken till fabrikör Albert Bernhard för 60.000 kr, Martin Ivar Andersson och R.L. Östberg blir kvar och ansvarar för driften. Den 10 februari 1911 fyller Robert Leonard Östberg 67 år, dagen efter dör han.

De tidiga åren på 1900-talet skulle visa sig bli en riktig prövotid för kakelindustrin. För Östbergska Kakelfabriken börjar det 1907 i samband med storstrejken. Måndagen den 8 maj går hela arbetsstyrkan ut i strejk och den väntade lockouten träder i kraft 22 maj. Fabriken står helt still under nästan 4 månader innan nytt avtal tecknas 26 augusti. När strejken är över kommer produktionen igång igen.

På Östbergska kakelfabriken pågår driften i begränsad omfattning från september till december 1907, därefter tvingas de åter stänga. Nu handlar det inte om någon konflikt utan brist på arbete då efterfrågan på kakelugnar är näst intill obefintlig. Fabriken håller stängt under resten av den mörka årstiden och först i maj 1908 startar de upp tillverkningen igen. Allt fungerar bra fram till slutet av 1913 då efterfrågan på kakelugnar har sjunkit till en nivå att det inte längre är lönsamt att hålla driften igång.
I tidningarna finns många människoöden beskrivna under storstrejken 1907-08 och den svåra tiden därefter. Ett av dessa öden handlar om kakelugnsarbetare Jöns Petter Åkerlund, då anställd på Östbergs fabrik. Åkerlund föddes i Landskrona den 4 april 1844 och flyttade senare upp till Örebro för att börja arbeta på fabriken. När han förlorade sitt arbete kring juletid 1907 hamnade han i en djup depression och tvingades söka hjälp på Örebro Försörjningsinrättning. Där stannade han i nästan sex månader innan han gav upp och beslutade att ta sitt liv. Med en skarp rakkniv i handen, traskade han ner till "Oset" som då var en avsides hage intill Svartån. Där skar han först upp pulsådern på sin högra arm, innan han med ett djup snitt skar halsen av sig. Han hittades död med rakkniven vid sin sida på lördagsmorgonen den 13 juni 1908.
Östbergs Kakelfabrik kring 1970, strax innan fabriksbyggnaden revs. 
Bildkälla: Örebro Stadsarkiv.  Foto: Hans Andersson
Ägaren till Östbergs kakelfabrik Albert Bernhard, kastar in handduken i samband med krigsutbrottet 1914. Fabriken stängs och större delen av arbetsstyrkan sägs upp. Albert Bernhard lämnar kakelugnsverksamheten helt och säljer fabriken till Martin Ivar Andersson som kämpar vidare med reducerad personalstyrka under namnet Östbergska Kakelfabriken. 1914 öppnar han en filial på Gefturegatan 41 i Stockholm i ett försök att ta sig in på huvudstadsmarknaden. Försöket ger inte önskat resultat och filialen läggs ner redan 1915.
Östbergska Kakelfabriken går i konkurs 1916 och Martin I Andersson flyttar till mindre lokaler på Fredsgatan 29. Där fortsätter han som återförsäljare av Upsala Ekebys produkter och med personalstyrkan reducerad till 7 personer. I fabrikens gamla lokaler återfinns därefter Nordiska Fruktindustribolaget.
Personer vid J.E Östberg & Co Kakelfabrik:
Ägare/Styrelse: Johan Emanuell Östberg, Robert Leonard Östberg, Karolina Östberg, O.G. Olsson, Albert Bernhard och Martin I Andersson.
Disponent: Olof Berrholts
Försäljare: C.G. Larsson
Arbetsledare: Johan Emanuell Östberg, Nils och Martin I Andersson samt A.T. Fagerström
Sättare: A.T. Fagerström
Övrig personal: Nils Andersson, Karl August Bengtsson, Johan Eriksson, Olof Lindkvist, Axel Ljunggren, Gustaf Magnusson, Karl Henning Winblad, Jöns Petter Åkerlund, Carl Wilhelm Stark, Wilhelm Winblad, O. Norlin och Emil Östberg m.fl. Emil Östberg arbetade som lärling fram till fabrikens nedläggning 1925, därefter flyttar han till Åmmeberg där han grundar Emil Östbergs Kakelugnsmakeri.

 


Googlesök bara på signaturer.se           

Ronnie Gustafsson © 2012