AB Örebro Fajansfabrik 1926-1927
Örebro Fajansfabrik på fastigheten Karlberg på norr i Örebro. Även om bilden är tagen långt efter fajansfabrikens nedläggning, så kan man på originalfotografiet läsa "A-B ÖREBRO FAJANSFABRIK" på portalen ovanför ingången. Bildkälla Örebro Stadsarkiv. Foto: Walfrid Karlsson.
Kakel- och Stenkärlsfabriken på Karlberg i Örebro uppfördes ursprungligen av Skänningebröderna Per och Johan Dahlberg. Fabriken bytte ägare och namn vid flera tillfällen, från Per Dahlbergs Kakel- och Stenfärlsfabrik, till Karlbergs Kakelfabrik, Örebro Kakel- och Stenkärlsfabrik, AB Svenska Kakelfabriken, AB Lerindustri, AB Opportunita och slutligen till AB Örebro Fajansfabrik. Dessa namn och ägarbyten berodde antingen på konkurser eller att fabriken såldes till andra intressenter. I januari 1926 köper Upsala Ekeby konkursboet efter AB Opportunita (f.d. AB Lerindustri) och startar tillverkning under namnet AB Örebro Fajansfabrik. Fabriken som kom att kallas "Kakelfabriken Rickardsberg" eller "Fajansen" i folkmun, låg mellan Rickardsbergsvägen och Krukmakargatan i norra delen av Örebro och bestod av en fabriksdel i två våningar, snickeri samt flera magasin och lagerbyggnader. Till fabriken hörde också en större disponentbostad med 13 rum, två kök, förråd och tvättstuga.
I februari 1926 startar Upsala Ekeby förberedelser för produktion. De anställer inledningsvis 10 personer från f.d. AB Lerindustri. När driften sedan kommer igång under maj månad samma år anställs ytterligare 10 personer från f.d. AB Lerindustri. Dessutom kom en herr Johansson från Gefle Porslinsfabrik och resterande ca 15 personer hämtades från Upsala Ekebys fabriker i Kungsängen och Ekeby Bruk. En av dem var den mycket skickliga glasyrmästaren Lars-Erik Larsson. Han startade sin yrkeskarriär vid Nittsjö Keramik och fortsatte sedan till Vittinge Keramik innan han anställdes vid Upsala Ekeby. En annan person som kom till Örebrofabriken var dekoratören Olof Sundeman. Det var han som stod för den största delen av de målade dekorerna på nytto- och prydnadsgodset. Mer info om honom finns att läsa under bilderna lägre ner på sidan. Totalt arbetade 37 personer vid AB Örebro Fajansfabrik under 1926, 35 män och 2 kvinnor och under år 1927 var antalet ungefär detsamma.
Örebro Fajansfabrik gjorde inte mycket väsen av sig. De annonserade mycket sparsamt i dagspressen och antalet annonser var inte fler än 6-7 st under de knappa två år verksamheten pågick. Anledningen till fabrikens anonyma tillvaro var att tillverkningen redan från början gick med förlust. Detta på grund av en allmän nedgång i efterfrågan på porslin, keramik och framför allt kakelugnar.

I maj 1926 meddelar ägarna att produktionen kommit igång. Exempel på annons publicerad under 1927
Greta Törnkvist var en av de kvinnor som arbetade vid fabriken. Hennes berättelse finns i boken "Så var det på min tid", utgiven av Landstinget i Örebro 1982. Greta slutade sitt arbete på Tryckknappsfabriken Revolt, som låg i f.d. Örebro Kakelfabriks lokaler på Hovstavägen och fick redan dagen efter arbete på "Kakelfabriken i Rickardsberg". Där började hon som hantlangare åt ett par gubbar som satte in gods i ugnen för att brännas.
"Vi knoga och bar dagen i ända, ty ugnen var så stor att det fick rum mycket gods. Däribland kakelplattor, syltkrukor, blomkrukor, urnor och allt i olika storlekar. Men det gick bara bra och snart var ugnen fulladdad och det var bara att tända på". Greta fick också lära sig att göra blomkrukor. En "gubbe" bar upp lera som skulle knådas. När den var knådad och klar lades en lagom stor klump ner i en gipsform. Sedan sattes formen på en platta och en mekanisk arm fördes ner i öppningen. När formen roterade på plattan så trycktes leran ut efter formväggen med hjälp av armen. Den överflödiga lera som kom upp över kanten skars bort. Efter bränning så öppnades ugnen och godset fick stå och kallna under en dag. Det som skulle glaseras bars till en annan sal, medan det övriga bars ut på lagret.
Tillverkning och löner: Vid Örebro Fajansfabrik tillverkades i huvudsak nytto-, prydnads- och hushållsgods och allt detta gods märktes "ÖF". Prydnadsgodset har modellnummer 103 - 228 medan nytto- och hushållsgods helt saknar modellnummer. Det finns dock enstaka föremål med lägre modellnummer, men de finns inte listade i någon priskurant. Örebro Fajansfabrik hade också viss produktion av Upsala Ekebys kakel- och kakelugnar. Det finns däremot inga kakelugnar producerade under namnet Örebro Fajansfabrik. Lönerna låg på ungefär samma nivå som var gällande under AB Lerindustris tid, d.v.s. timlöner på ca 1 kr eller olika ackordsuppgörelser för ex. varje enskilt objekt eller antal tillverkade enheter. Efter dåtidens avtal hade arbetsgivaren dessutom rätt att avskeda eller omplacera arbetare efter eget behag.

Fabrikens plats i Rickardsberg
En enkel karta som visar var i Örebro fabriken låg. Området kallades Rickardsberg och fastighetens namn var Karlberg.

Byggnaderna och hur de användes
Fastigheten i Karlberg bestod av Bostadshus, fabrik och flera andra byggnader. Fabriken, bostadshus och magasin stod på en 15.358 m2 stor tomt. Disponent och Verkmästarbostaden (A) bestod av 2 våningar innehållande 13 rum, 2 hallar, 2 kök, 2 serveringsrum samt källare med förråd och tvättstuga. Fabriken (B och D) var byggd i 2 våningar och innehöll bl.a. 2 brännugnar, transportbana och lerhiss, dessutom kontorsutrymme (C). Vid sidan av fabriksbyggnaden fanns en byggnad (E) innehållande glasyrugn och snickarbod. På gården fanns ett stort och två mindre magasin, det större (F) användes som lager för oglaserade produkter, de mindre (G och H) användes som stall, vagnsbod och avträdesbyggnad (torrdass).
Fabrikens taxeringsvärde uppgick till 300.000 kr, varav byggnader 285.000 kr och mark 15.000 kr.

Fajansfabriken: Efter Fajansfabriken:
A: Disponentbostad A: Bostadshus för de med högre befattningar
B och D: Tillverkningslokalerna B: Bilmekanikerutbildning samt Bilcentrums Verkstad
C: Tillverkning och Kontor C: Tillverkning och Kontor
E: Byggnad innehållande glasyrugn och snickarbod D: Vån.1 - Ansonia Skofabrik, Vån.2 - Alms Skofabrik
F: Byggnad för färdiga oglaserade produkter E: Bostadsdel
G och H: Stall, vagnsbod och dass. F: Förvaring av läderavfall
G och H: Materiallager

Fajansfabriken läggs ner
Upsala Ekebys planer på att lägga ner fabriken i Örebro grundläggs redan under sommaren 1927. Den 24 oktober skickar Upsala Ekebys verkställande direktör Nils Sterner ett brev till Örebro Stads Drätselkammare med förfrågan om staden kan ha intresse av att köpa fabriksfastigheten i Karlberg. Brevet lyder: "Enär vi möjligen ämnar nedlägga driften vid vårt dotterföretag A-B Örebro Fajansfabrik, Örebro, taga vi oss härmed friheten tillställa Eder en beskrivning över fastigheten, och vore tacksamma för Edert yttrande huruvida möjligen Örebro Stad för något ändamål kunde tänkas inköpa fastigheten i fråga. Vi vore tacksamma för Edert vidare meddelande i saken - Högaktningsfullt Upsala Ekeby Aktiebolag"
Örebro Stads Drätselkammare svarar relativt omgående att något sådant intresse ej finns. Upsala Ekeby tvingas då vända sig till andra intressenter.
Den 19 januari 1928 meddelas via dagspressen att produktionen i Örebro lagts ner (verksamheten upphörde i slutet av december 1927) och att all tillverkning kommer att flyttas till Upsala Ekebys fabrik i Kungsängen. Av de 36 personer som arbetade vid Örebrofabriken blev 22 helt utan jobb, medan de övriga erbjöds vidare anställning vid nya fabriken. Produktionstiden i Kungsängen blir kort, den 6 oktober 1928 brinner fabriken ner till grunden och all tillverkning flyttas därefter till Upsala Ekebys fabrik i Ekeby Bruk.
Artikel i Örebro Kuriren 19 januari 1928  (Klicka för större bild) Fackförbundets notering i januari 1928  (Klicka för större bild)
Nyheten om Örebro Fajansfabriks nedläggning kommer i mitten av januari 1928, men då är redan driften nedlagd sedan tre veckor. Fackförbundet har noterat samma sak i ett diariefört protokoll. Den intressanta delen av texten i fackets notering lyder: "Under året har från avd. sida framlagts förslag om avtal vid AB Örebro Fajansfabrik, vilket dock icke lett till resultat ännu, och kommer väl icke att göra så, då fabriken från och med slutet av december 1927 nedlagt driften".
Värt att notera: Örebro Fajansfabrik hade endast produktion under perioden maj 1926 till december 1927. Det förekom ingen tillverkning alls under varesig 1925 eller 1928. Ingenting av det som tillverkades vid AB Svenska Kakelfabriken eller AB Lerindustri återkommer hos Örebro Fajansfabrik, det föreligger således inget ”arv” av modeller eller modellnummer från dessa föregångare.
Fastigheten säljs så småningom till Johan Behrn och ger senare plats för AB Ansonia Skomanufaktur och Alms Skofabrik. Dessutom flyttar en skola för Bilmekaniker, Bilcentrums verkstad samt en mindre smedja in i lokalerna.
Personer vid AB Örebro Fajansfabrik
Ägare: AB Upsala Ekeby
Förman: Robert Mauriz Hultgren
Kassör: Herr Lagerstedt
Dekoratörer: Olof Sundeman, Olof Pettersson samt signaturen "OÅ".
Glasyrmästare: Lars-Erik Larsson, tidigare Vittinge Keramik, Nittsjö Keramik och Upsala Ekeby.
Övrig personal: Från Upsala Ekeby hämtades Johan Andersson, B. Andersson, H. Andersson, S. Andersson, E. Andersson, T. Andersson, Josefsson, Gällstedt, Bellander samt hela familjen Östling.
Från Gefle kom en herr Johansson.
Från Örebro anställdes Elis Pontho, Hildegard Pontho, K.J. Albreksson, Gustaf Herman Eriksson, Johnny Hollberg, Lars Johansson, K.J. Hällström, Sigfrid Larsson, Amandus Ljungberg, John Axel G Eriksson, Gustaf Algot Johansson, Anders Bruno Malmros, Oskarsson, Kristina Karlsson och Greta Törnkvist m.fl.
 

Branden i gamla fajansfabriken
Det har länge cirkulerat uppgifter om att Örebro Fajansfabrik skulle ha brunnit ner och att det skulle vara orsaken till att fabriken försvann. Detta är helt fel. Fabriksbyggnaderna totalförstördes visserligen i en brand, men det var en olycklig fredag i mars 1959, 31 år efter att Örebro Fajansfabrik upphört att existera.
Branden orsakades av en kraftig explosion i byggnadens bottenvåning där Ansonia Skofabrik fanns. Utredningen visade att gas från putsmedel antänts av en gnista från en av maskinerna. Branden var så häftig att en del arbetare var tvungna att kasta sig ut genom fönstren endast iförda det de stod och gick i, några fortfarande med verktyg i sina händer.
På andra våningen fanns Alms Skofabrik. När elden på undervåningen ätit sig igenom taket, föll flera maskiner rakt igenom golvet och landade på bottenvåningen, därigenom försvårades räddningsarbetet. I lokalerna fanns också Centrala verkstadsskolan för bilmekaniker, Bilcentrums verkstad, samt en mindre smedja.

Branden den 13 mars 1959.    Bild Örebro Stadsarkiv

Dagarna efter branden.    Bild Örebro Stadsarkiv

Branden orsakade skador för 1,5 till 2 miljoner kronor då 5-7000 par skor gick upp i rök tillsammans med hela lagret av läder. Alla bilar, maskiner och övrigt lösöre totalförstördes. Den 58 åriga skofabriksarbetaren Karl Elof Åkerblad från Frövi omkom i branden, dessutom skadades arbetarna Sven Pettersson och Oscar Anéll lindrigt.

Exempel på föremål från AB Örebro Fajansfabrik
Modell 103 Modell 104 Modell 108 Modell 111
Modell 111 Modell 113 Modell 121 Modell 129
Modell 114 AA Signaturen på modell 114 AA
Modell 130 Modell 137 Modell 151 Modell 156
Modell 160 Modell 165 Modell 167 Modell 181
Modell 191 Modell 192 Modell 194 Modell 197
Modell 199 Modell 200 Modell 205 Modell 208
Urna modell 200D Signaturen på urnan
Modell 212 Äggkopp Mugg / Sejdel Blomkruka Svea DEK - Storlek 3
Blomkruka Svea Dek - storlek 5 Karott Syltkruka Syltkruka

Stämplar och Signaturer från AB Örebro Fajansfabrik
Målad sign. 1926-27 Hushållsgods 1926-27 Blomkrukor 1926-27 "U" - Kungsängen 1928
Konst och prydnadsgods signerades nästan alltid med målad signatur "ÖF", ofta tillsammans med ordet "Sweden". Djupstämpel kan även förekomma på prydnadsgods, men det är mer sällsynt. Bruksgods är däremot alltid stämplat med djupstämpel.
Efter flytten till Kungsängen och senare Ekeby Bruk, fortsätter Upsala Ekeby att producera en del av de modeller som gjordes i Örebro. Det som fanns kvar i Örebro av hel eller halvfärdigt gods, följde med till Kungsängen. Under flyttåret 1928 rådde viss förvirring om hur Örebros modeller skulle signeras. Det var ju Örebro Fajansfabriks modeller, skapade av personal från Örebrofabriken, men tillverkade vid Upsala Ekebys fabrik i Kungsängen. Det hela slutade med att modellerna endast signerades med ett ”U”. Denna märkning pågick från februari till oktober 1928. När sedan tillverkningen flyttas till Ekeby Bruk i oktober 1928, ändras märkningen från "U" till "UE".
På grund av att varulager och halvfärdigt gods flyttades från Örebro till Kungsängen, så finns det en del föremål som bär både målad signatur "U" och djupstämpel "ÖF". Dessa föremål är tillverkade i Örebro men var vid flytten att betrakta som halvfabrikat. De hade då redan försetts med djupstämpel "ÖF". När de sedan färdigställdes i Kungsängen kompletterades de med den målade signaturen "U". Upsala Ekebys produktion av Örebro Fajansfabriks modeller pågick till 1932, i vissa fall ända fram till 1938. Modeller och modellnummer behölls så det är relativt lätt att konstatera vilken modell som har sitt ursprung i Örebrofabriken, även om de är märkta "U" eller "UE".
Olof August Joachim Sundeman, keramikmålare och konstnär, född i Vessland Uppsala Län den 13 juni 1896, son till Johan Sundeman och Edla Gustava f. Johansdotter. Olof startar sin karriär som keramikmålare och arbetade inledningsvis som dekoratör på Örebro Fajansfabrik under fabrikens korta verksamhetsperiod 1926-27. Hans målade dekorer på prydnadsgods återfinns på en stor del av fabrikens produktion, liksom hans lite speciella signatur, ett "O" med ett lutande "S" igenom. Man kan gott påstå att Sundeman var fabrikens ansikte utåt, utan hans välkända dekorarbete hade fabrikens produktion troligtvis inte sett ut som den gjorde.

När Upsala Ekeby lägger ner sin fabrik i Örebro och flyttar all tillverkning till Kungsängen, flyttar Sundeman med. Där fortsätter han att dekorera prydnadsgods utefter modeller skapade i Örebro. Olof dekorerade även vaser och urnor med personliga motiv. Dessa använde han sedan som presenter vid bemärkelsedagar inom släkten. När fabriken i Kungsängen brinner ner i oktober 1928, flyttas all tillverkning till Upsala Ekebys fabrik i Ekeby Bruk. Det är inte troligt att Sundeman fortsatte sin anställning på Upsala Ekeby efter branden 1928. Han hade i alla fall slutat med keramikmålning 1931 och ägnade sig istället åt landskapsmåleri, porträtt och stilleben. Hans dekorer fanns visserligen kvar på flera av Upsala Ekebys modeller ända fram till 1938, men hans signaturer på prydnadsgodset upphörde efter 1928.
Olof gjorde ett flertal resor under hela 1930-talet, den första (av många) till Norge 1931. Därefter till Frankrike 1935, USA, Bermuda och Västindien 1938. Hans landskapsbilder är främst hämtade från de småländska skogarna samt runt om i Uppsalaområdet. Olof Sundeman sysslade även med figurmåleri och stilleben med religiös anknytning. Han använde sig då av såväl olja som pastell, akvarell och sgraffito. Motiven var sedan länge nedtecknade i tush på papper från hans tidigare resor utomlands. 1955 flyttar Olof till Nygård i Västra Brevik utanför Arvika. Han bosätter sig i ett stort äldre hus med vacker utsikt över sjön Ränken och inreder huset som bara en konstnär kan, den stora taklampan var t.ex. gjord av en gammal tvättmskinstrumma. I huset fanns även hans ateljé och ett stort bibliotek. Hans närmaste bekantskapskrets bestod av halvsystern Hanna, hennes son Börje med hustru och deras barn.

Sundemans signatur

Olof själv var både ogift och barnlös. Han slutade sina dagar i Västra Brevik den 18 november 1964 och ligger begravd i sin halvsyster Hannas och hennes make handelsresande Samuel Larssons familjegrav i Forshaga. Olof hade ett 20-tal separatutställningar genom åren, bl.a. på Mässhallen i Stockholm 1937, Uppsala vid flera tillfällen liksom i Vimmerby, Mariannelund, Hultsfred, Karlskoga och Kristinehamn. Han deltog även vid en samlingsutställning i Oslo tillsammans med Lindorm Liljefors och Åke Schmägers m.fl. Hans konst finns representerad på Uppsala Universitetsbibliotek samt Blekinge Museum i Karlskrona. Han signerade sina föremål med ett "lutande S i ett O", ibland med hela namnet "Olof Sundeman". Fler signaturvarianter finns på sidan om Olof Sundeman.

Modellprogram 1927 AB Örebro Fajansfabrik
Modellprogrammet tar endast upp föremålets form och design, inte dekor. Samma modell kan vara dekorerad (målad) på flera olika sätt. Föremål med två modellnummer ex. 129-130, betyder att de gjorts i två olika storlekar. Blomkrukor förekommer i upp till fyra olika storlekar. Bilder på modeller med nummer 181-228 saknas.

Modellprogram Örebro Fajansfabrik 1927 - Pdf 300 Kb
 


Googlesök bara på signaturer.se           

Ronnie Gustafsson © 2012