Örebro Kakelfabrik 1896-1918

Örebro Kakelfabrik i fastigheten "Rörstrand"   Bildkälla: Sällskapet gamla Örebro   Foto: Axel Barr
Johan Richard Dahlberg, delägare i Karlbergs Kakelfabrik Örebro tillsammans med brodern Per, lämnar samarbetet 1895 och bygger sig en egen kakelfabrik på Hovstavägen. Fabriken får namnet Örebro Kakelfabrik och ligger på fastigheten Rörstrand några hundra meter söder om Karlberg. Fabriken står klar för drift 1896 och tillverkningen består av kakel och kakelugnar samt enklare nytto- och hushållsgods. Dahlberg är sedan tidigate utbildad sämskmakare, ett yrke han lämnade 1873 då han grundade sin första kakelfabrik i Örebro. Den första fabriken låg i hörnet Fredsgatan Alnängsgatan och gick även den under namnet Örebro Kakelfabrik innan den såldes och blev till J.E. Östberg & Co Kakelfabrik
Dahlberg hinner bara driva sin nya "Örebro Kakelfabrik" i ett år innan han 1897 erbjuds 24.500 kr för att sälja fabriken till ett konsortium bestående av Axel Edvard Evensén och Frans Mauritz Hultgren. Dahlberg accepterar och säljer, därefter lämnar han yrket som kakelugnsmakare för gott. Han återupptar istället sitt gamla yrke som sämskmakare och fortsätter med detta fram till 1904 då han begärs i konkurs. Dahlberg har då lyckats samla på sig skulder till ett värde av 7.552 kr. Efter konkursen finns inga spår efter Dahlberg annat än att han avlider i Örebro 1925. Konsortiet som köpt kakelfabriken fortsätter att tillverka kakel, kakelugnar och spisplattor, fabriken blir snabbt känd och kallas allmänt för "Rörstrand" eller "Evenséns".
Från början var Evensén och Hultgren ensamma ägare till fabriken, men från 1897 får de god hjälp av Adolf Fredrik Bergman. 

Bergman arbetade som kakelugnsmakare och hade egen verksamhet perioden 1891-97 under namnet A.F. Bergmans Kakelugnsmakeri. Bergmans period vid Örebro Kakelfabrik blir dock kortvarig, 1898 lämnar han fabriken för att ett par år senare grunda Örebro Kakelsättarbolag tillsammans med några andra kakelugnsmakare, Hultgren väljer att stanna kvar till år 1900.
Från 1901 driver Evensén fabriken tillsammans med Frans Oskar Laurell och 20 maj 1903 köper de gården Nr 45 på Storgatan i Örebro, dessutom köper Evensén 1913 gården Nr 18 på Rådmansgatan samt tomt Nr 7 på Villagatan. Syftet med dessa köp är okänt.
Branden 1902
1902 drabbas fabriken av en allvarlig brand. Elden antogs ha uppkommit då en gnista från övre ugnen fallit ner intill skorstenen och antänt trävirket i golvet mellan våningarna. Den arbetare som skulle hålla vakt var tillfälligt ute på gården när han upptäckte att taket på fabriken stod i låga. Brandkåren alarmerades och var tidigt på plats. Tyvärr saknades vatten på platsen och värdefull tid gick till spillo. I all hast lyckades de ordna transporter av vatten från svartån och snart var de igång med släckningsarbetet.
Efter ca 2 timmars intensivt arbete hade de lyckats begränsa elden till huvudbyggnadens vindsvåning och den utbyggnad där ugnen stod. Skadorna blev ändå omfattande, hela utbyggnadens tak hade rämnat och på våningen under hade allt kakel förstörts av det vatten som användes vid släckningsarbetet. Huvudbyggnadens övervåning var också svårt skadad även om takbjälkarna fortfarande orkade hålla taket på plats, väggarna var däremot byggda av tegel och klarade sig bra.
1903 kommer A.T. Fagerström till fabriken efter att ha avtjänat ett straff för stöld hos AB Svenska Kakelfabriken. Evensén, Fagerström och Laurell har en bra period tillsammans. 1907 blir ett av de bättre åren i fabrikens historia trots storstrejken, de tillverkar drygt 700 kakelugnar det året till ett sammanlagt värde av 21.000 kr. Under 1900-talets början installerades värmeledningar i staden, något som vi idag skulle kalla "fjärrvärme" och detta slog naturligtvis hårt mot kakelindustrin. I motsats till det goda året 1907 kom 1909 att bli det omvända. Förutom det faktum att värmeledningarna gjorde kakelugnen överflödig, var det också stor brist på råmaterial. Vid Örebro Kakelfabrik drogs arbetstiden ner 1909, från 12 till 9,5 timmar per dag. När den mörkare årstiden närmade sig tilläts endast arbete i dagsljus.  
De ändar sina liv
Efter det goda året 1907 lämnar Fagerström Örebro Kakelfabrik. Han köper AB Örebro Kakel- och Väggplattfabrik av Emil Possecker och fortsätter som egen företagare. Frans Oskar Laurell lämnar Evensén och Örebro Kakelfabrik 1908 och beger sig till Falköping. Där bygger han en helt ny kakelfabrik och har stora planer för framtiden. Emellertid uppstår problem och notisen den 25 februari 1909 lyder: "Kakelfabrikören F.O. Laurell från Örebro anträffades igår hängande död i sin nyanlagda fabrik i Falköping-Ranten. Laurell har en tid visat sig grubblande".
En annan anställd vid företaget var kakelugnsmakare Anders Gustaf Bergstrand, född på Värmdö 1856. Han hade under en treårsperiod lyckats utvecklat en roterande motor och i slutet av år 1900 ansåg han sin uppfinning vara klar. Han reste till Stockholm och lämnade in den till en maskinagentur för att få hjälp med patentering. En tid senare fick han meddelande om att han inkommit för sent med sin uppfinning, då samma maskinagentur i Stockholm sökt patent på en "liknande" motor. Han reste omedelbart tillbaka till Stockholm för att protestera mot vad han ansåg vara en stöld av uppfinningen, men lyckas inte påverka beslutet. Djupt deprimerad reser han hem, han packar sina tillhörigheter, tar med sig familjen och lämnar Örebro, ny adress blir Robertsvik. I ett förtvivlat tillstånd i mitten av april 1901 tar han sitt liv "genom att afskära sig halspulsådrorna". Han efterlämnade hustru och barn.
Även om informationen är knapphändig vad gäller Örebro Kakelfabriks personal, så finns det en person som sticker ut lite extra. Det är Per Peter Olsson Lönndahl, kakelugnsmakaren från Småland. Han föddes den 25 mars 1863 i Juanslycke utanför Karlskrona och utbildade sig hos TH Sandbäck i Kalmar där han också fick sitt gesällbrev 1885. I samband med utbildningen antar han namnet Lönndahl. Han gifter sig med Nyköpingsflickan Anna Lovisa (f. Runnqvist) 1887. Paret flyttar därefter runt i syd- och mellansverige där Per arbetar vid olika fabriker. Till slut hamnar de i Örebro och Per får anställning hos Axel Edvard Evensén vid Örebro Kakelfabrik. 1908 föds sonen Tore och året efter lämnar Per sin anställning vid Örebro Kakelfabrik. Han blir istället en av de tre initiativtagarna till Kakelugnsfirma Svensson & Karlsson. Per Lönndahl avlider i hjärnblödning 1938 och sonen Tore startar senare ett eget kakelugnsmakeri i Örebro.
Gesällbrevets text:  

Per Lönndahl

Fabriks-och Hantverksföreningen uti Sjö- och Stapelstaden Kalmar gör veterligt:
Hos föreningen har ynglingen Pehr Olsson Lönndahl anmält sig för erhållande av gesällbrev i kakelugnsmakareyrket och i sådant ändamål företett behöriga intyg därom, att han, vilken är född den 25 mars 1863, och lärt yrket hos kakelugnsmakare A Th Sandbäck under en tid av 3 år och därunder förvärvat nöjaktig kunskap och färdighet och har han företett gesällprov som av i Föreningen blivit mottaget och godkänt.
På grund härav varder bemälde Peter Olsson Lönndahl härmed uti föreningen förklarad för Gesäll i Kakelugnsmakareyrket och berättigad att emot redligt uppfyllande av sina plikter åtnjuta alla de förmåner honom i sådan egenskap tillkommer, för vilket härmed till bevis meddelas.
Kalmar den 9 december 1885
Örebro Kakelfabrik hade mellan 12 och 18 personer anställda under fabrikens mest framgångsrika år, men när försäljningen av kakelugnar kraftigt minskade under krigsåren beslutades att tillverkningen skulle läggas ner. Från slutet av 1918 och hela våren 1919 står fabriken öde, men Evensén har ingalunda givit upp. Den 27 maj 1919 lämnar han in anmälan om att starta ny verksamhet. Han registrerar om företaget under samma namn, Örebro Kakelfabrik, och inleder ett samarbete med herr Gavelli, ägare till Örebro Kokkärlsfabrik.
Gavelli flyttar då sin tillverkning av kokkärl från Karlslundsgatan till Evenséns fastighet Rörstrand. Under epoken 1919-25 tillverkas inga kakelugnar vid fabriken, nu handlar det bara om kokkärl och hushållsgods i aluminium. Evensén står som ägare av fastigheten och det är troligtvis hans enda roll vad gäller kokkärlsfabriken. 1925 är det slut, Evensén säljer fastigheten och kokkärlstillverkningen tvingas flytta till Hovsta strax norr om Örebro. Där fortsätter de tillverkningen fram till 1949 under namnet Hovsta Kokkärlsfabrik, därefter läggs företaget ner.
Axel Edvard Evensén 1864-1937
Axel Edvard Evensén var högt aktad för duglighet och arbetsvilja och hade flera kommunala uppdrag. Han var bl.a. ledamot i Örebro Stadsfullmäktige 1908-1919 och satt i stadsfullmäktiges valnämnd, dessutom var han var ledamot av drätselkammarens andra avdelning. Han satt i styrelsen för AB Smålägenheter i Örebro, taxeringsnämnden och fattigvårdsstyrelsen, dessutom var han inröstad kandidat nummer tio på listan till Landstingsvalet 1919.
Han ägde Örebro Kakelfabrik tillsammans med Frans Mauritz Hultgren perioden 1896-1900, Adolf Fredrik Bergman 1897-98, Frans Oskar Laurell 1901-1908 samt A.T. Fagerström 1903-07. Han var delägare i Örebro Sättarbolag tillsammans med Erik Andersson och ägde flera fastigheter i Örebro.

Priskurant Örebro Kakelfabrik - Pdf 1,5 Mb
 


Googlesök bara på signaturer.se           

Ronnie Gustafsson © 2012