Örebro Kakel och Stenkärlsfabrik (er) 1898-1901
Örebro Kakel- och Stenkärlsfabrik, f.d. Karlbergs Kakelfabrik.

Fabriken grundades av bröderna Dahlberg 1893 och gick då under namnet Per Dahlbergs Kakel- och Stenkärlsfabrik. När den ena av bröderna lämnar fabriken 1895, fortsätter den kvarvarande brodern Per Dahlberg driften under namnet Karlbergs Kakelfabrik. Driften pågår därefter fram till 1898 då Hovrättsmanen Nils Gabriel Djurklou, grosshandlare L.E. Andersson och fabrikör C.L. Råhlén erbjuder sig att köpa fabriken. Dahlberg acceperar och därefter går fabriken under namnet Örebro Kakel och Stenkärlsfabrik. De fortsätter tillverka kakel, kakelugnar och spisplattor enligt Karlbergs modeller, dessutom tillverkas nytto- och hushållsgods med s.k. Norsk glasyr. Priserna på kakelugnar varierade, en billig vit kostade 150 kr medan den mest exklusiva emaljmålade ugnen kunde kosta upp till 525 kr. En enkel spis kostade under hundralappen.

År 1901 ställer Örebro Kakel och Stenkärlsfabrik in betalningarna och företagets försätts i konkurs, bankmannen I Byström och grosshandlare J Persson utses till likvidatorer. Konkursboet säljs till en grupp herrar i Stockholm som återupptar driften i Örebro under namnet AB Svenska Kakelfabriken. Vid likvidationen hade företaget 42 personer anställda av vilka flertalet stannar kvar under det nya namnet AB Svenska Kakelfabriken.
Karl Wallentin Jönsson
Det är svårt att hitta några namn på personer som man med säkerhet vet arbetade vid fabriken. Ett namn har dock blivit känt, det är Karl Valentin Jönsson. Karl föddes i Torekov den 14 februari 1882 och var son till sjöman Emanuel Jönsson och Johanna Johansdotter. Jönsson kommer till Örebro i mitten av 1890-talet och får också arbete på Kakelfabriken. Han kan ev. ha börjat redan då fabriken ägdes av P.J. Dahlberg och då gick under namnet Karlbergs Kakelfabrik. 1901 när Örebro- Kakel och Stenkärlsfabrik går i konkurs, lämnar Jönsson Örebro och återvänder till sina hemtrakter. Han gifte sig med Beata Petronella Johansson i december 1912 och arbetade därefter som jordbrukare. Han avled i Torekov den 7 september 1967.
Nils Gabriel Djurklou 1829-1904
Nils Gabriel Djurklou
Friherre Nils Gabriel Djurklou, född i Sörby Norrbyås utanför Örebro 16 januari 1829, son till Örebro Hushållningssällskaps ordförande och Kapten Gabriel Djurklou. Gift från 1863 med Hedvig Natalia von Henning och tillsammans fick paret fyra söner och två döttrar. Nils tog kansliexamen i Uppsala 1854 därefter en kort vistelse som "extra ordinarie amanuens" vid riksarkivet i Stockholm. Han återvände till Sörby 1856 och stiftar rörelsen Nerikes Folkspråk. Han skrev ett antal böcker under perioden 1856-1883, främst med anknytning till språk och språkforskning. Perioden 1865-71 gjorde han flera arkeologiska forskningsresor i Värmland, Västergötland och Småland.
1862 invaldes Nnils Gabriel Djurklou som korresponderande ledamot till "Vitterhets, Historie och Antikvitetsakademien" och 1872 antogs han som fullvärdig ledamot i akademien. 1883 blev han antagen som vice ordförande i Örebro Läns Hushållningssällskap där han senare blev vald till ordförande (1894-99). 1893 fick han uppdrag som ordförande för Riksbankens Örebroavdelning, han var innehavare av Örebro Juridiska Byrå och ofta anlitad som medlare och förlikningsman vid arbetarkonflikter. 1898-1901 var han delägare och styrelseledamot i AB Örebro Kakel och Stenkärlsfabrik. 
Nils Gabriel Djurklou avlider kl. 00.20 natten till 31 mars 1904.

Priskurant Örebro Kakel och Stenkärlsfabrik 1901 - Pdf 740 Kb

Fabrikens fortsatta historia hittar du här...

   

 


Googlesök bara på signaturer.se           

Ronnie Gustafsson © 2012