Upsala Kakelfabrik 1859-1916
En av de första annonserna 1862
1859 upptäcktes den utomordentligt fina leran vid Eklundahof i Uppsala. Det skulle visa sig vara Skandinaviens största fyndighet av järnoxidfri lera och upptäckten tilldrog sig stort intresse bland kakel- och keramiktillverkare runt om i Sverige och övriga Europa.
I samband med att leran började exporteras för 1 Rdb per tunna till Svenska och Europeiska lergodsfabriker, beslutades också att uppföra en Kakelfabrik i närheten av fyndet. Behovet av en sådan fabrik i Uppsala var stort då de fabriker som fanns i närområdet hade svårt att tillgodose den efterfrågan som fanns. Bygget av fabriken tar sin början 1859 och sker på en 19 tunnland stor åkermark utanför Kungsängstullen. På samma plats finns ett 8 fots djupt lager av den berömda leran.
Bygget blev till en modern kakelfabrik med tillhörande tegelbruk och driften kommer igång i mitten av 1861, ett år senare har de uppnått full kapacitet. Kostnaden uppgick till 80.000 Rdb och i den summan ingick flera byggnader, en 4 hk kalorikmaskin med två 24" cylindrar för kraning av lera samt maskiner för glasyrkrossning och vedsågning. Dessutom installerades en 3-ringars brännugn och en glasyrugn. Antalet anställda uppgick inledningsvis till ca 35 personer och under 1862 tillverkades 600 kakelugnar och andra varor till ett värde av 45.000 Rdb.
Från 1873 ägs fabriken av fabrikörerna J.F. Forsstén, Olof Forsell, hemmansägaren i Gävle Lars Persson, C.A. Axell och C. Svensson. Tillverkningen bestod då av prakt-, majolika-, emalj- och guldmålade kakelugnar. 1893 går fabriken i konkurs och konkursmassan säljs på auktion i januari 1894. Som köpare står ett konsortium från Gävle bestående av Lars Olsson, C.A. Axell och ytterligare en Gävlebo. Lars Olsson var svärfar till tidigare delägaren Lars Persson och förutom kakelfabriken köpte han också Lars Perssons fastighet i Gävle på exekutiv auktion.
Disponent Lars Olsson
Historien om och kring disponent Lars Olsson är mycket tragisk. På julafton 1894 tar hans son livet av sig genom att på fabriksområdet lägga sig järnvägsspåret och låta sig bli överkörd av tåget. Exakt ett år senare på julafton 1895, fryser Lars Olssons dotter ihjäl då hon i en svår snöstorm försöker ta sig hem till bostaden. Förlusten av barnen tar uppenbarligen hårt på Lars så under julfirandet 1896, i ett förvirrat sinnestillstånd, tar han själv livet av sig. Nära nog hela familjen Olsson utplånas i självmord och annan olycka under loppet av bara två år.
Dessa dödsfall var inte de enda som drabbade fabrikens ledning och personal. Redan 1888 noteras det första dödsfallet på grund av snöstorm och kyla. Det var en kvinnlig anställd som till fots var på väg hem då hon hamnade i en svår snöstorm och frös ihjäl. Fabrikens dåvarande disponent Axells hustru hittades död i en snödriva i början av mars 1913, även hon hade frusit ihjäl på sin väg hem från fabriken.
1916 ingår Upsala Kakelfabrik och Upsala Ekeby AB fusion, med Upsala Ekeby som ägare. Dåvarande direktören för kakelfabriken Axel Sterner utses till högste chef för båda bolagen. Driften vid kakelfabriken fortsatte sedan under namnet Upsala Keramik AB fram till 1928 då fabriken brinner ner.

Att fabriken hade stora problem med onyktra arbetare visar sig tydligt i annonsen här ovan. Nu kommer onyktra arbetare att avskedas och ersättas med "sådana som man anser hava bättre egenskaper att hålla sig vid nykterhet och äro ordenliga i sitt uppförande".

Artikeln till vänster publicerades 1862 och ger en kort beskrivning av fabriksanläggningen, produktionen, antal anställda och lerans tillvaratagande.

 


Googlesök bara på signaturer.se           

Ronnie Gustafsson © 2012