Johannisfred - Norra Fabriken 1839-1855
Det är svårt att bestämma ett exakt datum då grunden till Gefle Porslinsfabrik läggs, mycket på grund av de många namn- och ägarförhållanden som rådde under andra halvan av 1800-talet och början av 1900-talet. Men allt började när den tyska porslinsarbetaren Johan Oest anlände till Gävle.
Johannisfred i Gustavsbro där tillverkningen tog sin början
Johan Henrik Oest föddes i Hannover 1805. Han förlorade sina föräldrar tidigt och kom som ung pojke till Gustavsberg där han fick anställning som porslinsarbetare. 1839 flyttar han till Gävle där han strax utanför staden köper en bit mark som han döper till "Johannisfred". Där grundar han en fajansfabrik för tillverkning av allehanda lergods. Till en början och under en kortare tid hade han hjälp av Polacken Peter Groschinsky. 
Tillverkning och försäljning gick bra och utökades efter hand. Snart stod Oest som leverantör av krukmakaregods i gul fajans till både Gävle, Falun och andra orter i Mellansverige. Vid denna tid hade han också god hjälp av Olof Forssell, Johan Forssten och Erik Boberg.
Johan Oest avlider 1855. Samma år och på egen begäran förklaras hans änka Anna Cristina omyndig och den 30 maj 1855 säljs fajansfabrikör Johan Oest hela sterbhus inklusive boningshus och två fabriksbyggnader på auktion. Därmed upphör också all tillverkning. Oest medhjälpare Forssell, Forssten och Boberg startar två år senare en egen kakelfabrik i södra delen av området, den södra fabriken. Fabriken Johannisfred står därefter outnyttjad ända fram till 1867 då Lars Herman Sörling träder in och startar tillverkning av kakelugnar där. Han driver fabriken i mycket begränsad omfattning fram till 1870 då han överlåter den till August Rignér, kakelugnsfabrikör i Göteborg. Sörling ansluter sig istället till Forssell, Forssten och de andra i Södra Fabriken.
August Rignér var en mycket förmögen man och sedan 1857 ägare till en Kakelugnsfabrik i Göteborg. Han ägde dessutom ett stort antal fastigheter i Göteborg och på andra platser i Sverige, bl.a. Stora Teatern i Göteborg och Uddevalla Teater. Rignér köper kakelfabriken av Sörling 1870 och ger sin bror Victor Rignér uppdraget att resa till Gävle för att driva den nya fabriken. Det finns dock inget som tyder på att Victor lyckades få igång någon tillverkning där. 1876 säljer August Rignér fabriken till E.A. Schönning som 1893 startar Gefle Glasbruk i fabrikslokalerna.

Södra Fabriken / Gefle Porslinsfabrik 1857-1979
1857 två år efter Johan Oest död, grundar Olof Forssell, Johan Forssten och Erik Boberg en egen kakelfabrik i södra delen av området. Vid den nya fabriken som kom att kallas den Södra Fabriken eller Forssells Kakel- och Fajansfabrik, tillverkades främst kakelugnar och div. hushållsartiklar. 1859 byter de namn till Gefle Kakel- och Fayencefabrik och startar tillverkning av föremål i fajans. Därefter kommer en tid med flera namnbyten och ägarkonstruktioner. Från år 1864 går fabriken under namnet Forssten & Forssell, under 1880-talet är det Forssell & Sörlings Kakelfabrik. Trots att Olof Forssell avlider i augusti 1889 drivs fabriken vidare under hans namn i ytterligare 5 år. Från 1891 går fabriken under namnet O. Forssells Kakel- och Fajansfabrik och efter konkursen 1893 Gefle Kakelfabrik, då under ledning av John Rettig samt Gustaf och Georg Holmström. Boberg lämnade fabriken redan 1874 och grundade istället Bo Fajans på Gröneberg några kilometer västerut. Carl Johan Andersson var delaktig från 1894 men slutade 1907 och startade istället AB Keramik i Gävle, senare namnändrad till Hagaströms Keramik.
Gefle Porslinsfabrik. Foto: Gunnar Sundgren, Upplandsmuseet.
Under perioden 1907-1910 störs produktionen av flera strejker och lockouter, vilket medför att tillverkningen avstannar. John Rettig avlider 1907 och från september 1910 ägs fabriken av Gustaf Holmström. Han driver fabriken tillsammans med sin son Björn och verkmästare Gustav Arvid Asplund. Fabriken går därefter under namnet Gefle Porslinsbruk även om namnet Gefle Kakelfabriks AB lever kvar ännu något år. Under sommaren 1912 begärs fabriken i likvidation och den 17 november samma år totalförstörs fabriken i en våldsam brand. Fabriken återuppbyggs och står färdig för drift 1913, nu ombildad till Gefle Porslinsfabrik eller "Pottan" som den kom att kallas i folkmun och med Waldemar Meyer som VD. Efter branden startas också tillverkning av servisporslin.
Bild 1 visar hur Gustav Arvid Asplund, verkmästare på Gefle Porslinsfabrik på 1910-talet, arbetar med inläggningar i modellkammaren. På bild 2 drejar han en stor kruka. Asplund var även anställd hos föregångaren Gefle Kakelfabrik. Bildkälla: Länsmuseet Gävleborg
I samband med världskrigets utbrott 1914 drabbas Gefle Porslinsfabrik av stora problem. Det går inte att få fram den lera som behövs och den ersättningslera som finns håller mycket låg kvalité. Under de efterföljande två åren tvingas Gefle Porslinsfabrik att tillsammans med de övriga porslinsfabrikerna, höja priset på sina färdigprodukter med totalt 40%. Detta på grund av de under krigsåren dyra transporterna samt de oerhört höga kolpriserna. För att kunna tillgodose efterfrågan på porslin under denna period, var det både enklare och mer lönsamt att importera sitt porslin från t.ex. tyska fabriker, något som även ägarna till Gefle Porslinsfabrik gjorde.
På 1920 och 30-talet brottas fabriken med stora ekonomiska problem vilket leder till att Upsala Ekeby går in som ägare 1935. Från och med 1968 upphörde all tillverkning av prydnadssaker och under 1970-talet genomgår UE koncernen stora omstruktureringar vilket resulterar i att fabrikens egen porslinstillverkning upphör. De sista åren innan nedläggningen 1979 ägnade de sig bara åt att dekorera och glasera importerat porslin från den Norska porslinsfabriken Egersund.
Gefle Porslinsfabriks sista VD Waldemar Meyer på 50-årsdagen 1926. Han var
 brorson till den kände konstgjutaren Otto Meyer.                     Bildkälla: Geni.
Waldemar Meyer, industriman, född i Moskva den 26 januari 1876, son till godsägare Julius Fredrik Wilhelm Meyer och Nicolajevna de Bouve. Waldemar var också brorson till den välkända Otto Meyer som vid denna tid drev ett konstgjuteri i Stockholm. 
Waldemar Meyer kom till Sverige 1884 och studerade först i Stockholm och Växjö innan han reste vidare för keramiska studier i Tyskland och Österrike. När han i början av 1900-talet återkom till Sverige arbetade han för ett par affärsföretag i Stockholm och under åren 1910-1912 fungerade han som generalagent åt Tyska och Österrikiska porslinsfabriker. 1912 träder han in som disponent och VD för Gefle Porslinsfabrik och under hans ledning höjdes den konstnärliga standarden avsevärt. Fabriken utvecklades därefter till att bli en av de mera betydelsefulla i branchen.
Waldemar är sedan fabrikens huvudintressent från 1922 fram till året efter Upsala Ekebys övertagande 1935. Efter Upsala Ekebys övertagande kvarstod Waldemar kvar som fabrikens styrelseordförande under ytterligare några år och från början av 1940-talet hade han även post som styrelseledamot vid Karlskrona Porslinsfabrik.

Konstnärer vid Gefle Porslinsfabrik:
Arthur Percy Dorothy Clough Lillemor Mannerheijm
Andersson, Göran Freymann, Paula von Mannerheim, Lillemor Skawonius, Sven-Erik Wessely, Willy
1960-talet 1962-1964 1949-1957 1950-talet 1919-1923
Asplund, Georg Kristian Hansson, Nils Melander-Jungermann B Staehr-Nielsen, Eva Wibom, Maggie
1911-? 1936- 1960-talet 1952 1933-1934
Atterberg, Ingrid Holmström, Björn Nerman, Einar Ternell, Berit Willborg, Märta
1950-talet 1910-1913 / 1922-1948 1910-talet 1957-1972 1930-talet-
Blomberg, Kjell Johnsson, Ivar Percy, Arthur Thomson, Anna-Lisa -
1950-talet 1930-talet 1923-1960 1933-1936 -
Clough, Dorothy Lindstrand, Vicke Petersson, Arvid Trost, Eugen -
1953-1967 1942-1950 Ingen uppgift 1922-1963 -
Eriksson, Algot Lynd, Jackie Ringström, Helmer Wallström, Ruben -
1917 1970-talet 1942-1979 1910-1948 -
Eriksson, Folke Löfgren, Barbro Simmulsson, Mari Wengström, Arne -
1948- 1962-1969 1949-1972 Civilingenjör 1949- -
Herbert Andreas Perje
Ruben Wallström stående t.v. tillsammans med medarbetare
Carnerud, Karl Ivar, född Carlsson på Kungsholmen i Stockholm den 4 juli 1897, från 1939 gift med Margit Carnerud (1914-1994). Anställd på Gefle Porslinsfabrik perioden 1911-62, dessutom känd spjutkastare för Gefle IF under perioden 1915-28. Han avled i Gävle den 9 december 1983.
Nordbye, Arvid Brynjulf, keramiker och ingenjör född i Norge den 13 februari 1913. Anställd vid Gefle Porslinsfabrik under 1950-talet där han bl.a. skapade glasyrer som Mangania och blomsterskålar. Död i Helsingborg den 12 augusti 1977.
Perje, Herbert Andreas, gravör född i Stockholm den 9 juli 1890, från 1915 gift med Ester Nikolina f. Gävle 1896. Perje var anställd som gravör på Gefle Porslinsfabrik 1911-55. Ligger bakom serviserna Alice, Anglo, Blå Ros, Dalros, Elin, Fenix, Hera, Maria, Mignon och Nore m.fl. Han avled i Spånga den 2 december 1981.

Gefle Porslinsfabriks Serviser och Modeller - Klicka Här

 Bilder från tillverkningen vid Gefle Porslinsfabrik

  Samtliga bilder tagna av Gunnar Sundgren.     

Bildkälla Upplandsmuseet.  

Fabriksstämplar och signaturer vid Gefle Porslinsfabrik
Perioden 1839-55 stämplades godset "Gefle" (Johannisfredfabriken). 1864-69 "FF" (Forssten & Forssell). 1891-94 "FK" eller "FK GEFLE" (Forssells Kakel- och Fajansfabrik) och från 1894 se bilder nedan.
1894-1910 1913-1925 1925-1939 1925-1939 1939-1959 1960-1961 1961-1971 1972-1979
Arthur Percy Anna-Lisa Thomson Maggie Wibom Maggie Wibom Maggie Wibom Vicke Lindstrand
1923-1960 1933-1952 1933-1934 1933-1934 1933-1934 1942-1950
Lillemor Mannerheim Ingrid Atterberg Ingrid Atterberg Ingrid Atterberg Ingrid Atterberg Mari Simmulson
1949-1957 1944-1963 1944-1963 1944-1963 1944-1963 1944-1972
S.E. Skawonius Kjell Blomberg Kjell Blomberg Dorothy Clough Dorothy Clough Dorothy Clough Berit Ternell
1935-1939 (1957) 1953-1957 1953-1957 1954-1957 1954-1957 1954-1957 1957-1972
 


Googlesök bara på signaturer.se           

Ronnie Gustafsson © 2012