Höganäsbolaget 1797-

Erik Ruuth 1746-1820

Bolaget som vi känner det idag startades 1797 av Erik Ruuth och Carl Bagge, men grunden lades redan på 1500-talet då Melchior Huscher börjar utgrävningar på uppdrag av den Danske Kungen Fredrik II. På 1660-talet får Maria Sofia De La Gardie privilegier för stenkolsbrytning och 1737 grundar Jonas Alströmmer Skånska Stenkolsverket. 1786 övertar Greve Erik Ruuth Skånska Stenkolsverkets privilegier och 1797 grundar han Höganäs Stenkolsverk tillsammans med kollegan och grosshandlaren Carl Bagge.
Under de första åren på 1800-talet användes fabriken som arbetsplats för Ryska krigsfångar och som anstalt för pojkar i 10-12 års åldern. Carl Bagge som hade kontak med fattigvården, tilläts använda 11 pojkar som kolhuggare i gruvgångarna. En av dessa pojkar hette Kristian Hamberg vars sonson Albin sedan skulle bli en av de främsta modellörerna vid fabriken.
1820 dör Erik Ruuth och en lång och omfattande process vad gäller bolagets framtid inleds. Sjutton år senare 1833, utbjuds hela bolaget till försäljning, antingen i sin helhet eller styckat i delar och inte förrän i juli 1842 kan bouppteckningen efter Erik Ruuth genomföras.
Kärlfabriken kring sekelskiftet. Bildkälla: Kullabygdens fotoarkiv 
1825 startas den första lerkärlsfabriken, men där tillverkades från början endast tegel. Först 1832 kom tillverkningen av bruks- och nyttoföremål igång. Saltglasyren tillkom några år senare. 1856 anställdes den förste konstnären Ferdinand Ring. Hans produktion bestod främst av byggnadsornament och prydnadssaker.
År 1903 samanslås Höganäs Stenkolsaktiebolag och Billesholms-Bjuvs Aktiebolag med Höganäsbolaget. Ägarna till de båda fabrikerna erhåller aktier i det nybildade bolaget Höganäs-Billesholm motsvarande värdet av sina respektive bolag, samt en extra ersättning på 7% respektive 30.000 kr.
1904 införlivas också Skromberga Ler- och Stenkolsindustri i det nya bolaget. Höganäs-Billesholm var nu ett företag av betydande storlek och bestod förutom av gruvbrytning, en Rörfabrik, Tegelbruk, Snickeri, stort laboratorium samt en Lerkärlsfabrik m.m. 
Tillverkningen vid lerkärlsfabriken pågick fram till 1926 och bestod av nytto- och hushållsgods, prydnadsföremål, leksaker samt kakel- och kakelugnar. När lerkärlstillverkningen läggs ner 1926 lämnar också Edgar Böckman fabriken. De berömda krukorna som Höganäs är mest kända för, tillverkades fram till 1954 och 1985 såldes Skromberga Ler- och Stenkolsindustri till Partek i Finland. Viss tillverkning av hushållsgods finns ännu kvar i Höganäs och bedrivs av "Höganäs Saltglaserat".

Interiörbilden ovan är tagen från Höganäsbolagets Lerkärlsfabrik ca 1890. Den stående mannen som håller på att dekorera en vas är Sigfrid Johansson, sedermera initiativtagare till Andersson & Johansson. Den sittande mannen är glaseraren Nils Petter Nymberg. Bildkälla: Höganäs och Kullabygdens fotoarkiv.
Måttenheter
Volymen på kärl från Höganäs anges i "K" Kannor, eller "L" Liter. Man använde "K" fram till 1890, därefter "L". På föremål avsedda för export till Norge och Danmark, användes "P". Måttenheten "P" motsvarar drygt 0.96 Liter. Från ca 1850 och fram till 1890 användes också märkningen "Kt" på flaskor avsedda för olika drycker. "Kt" som är en 1 hundradel av måttet "K" (kanna). En kanna är ca 2.6 Liter, och 1 Kt motsvarar ca 2,6 cl.

Saltglasyr
Höganäs har under åren blivit synonymt med saltglaserat gods, men varifrån kommer idén och vem upptäckte tekniken? Det finns en del forskning som säger att tekniken ska ha funnits i Tyskland redan på 1350-talet, andra säger 1500-talet. Det finns också Engelska dokumentationer som berättar att tekniken med saltglasyr var "väl utbredd" i Staffordshire redan under tidigt 1700-tal, vilket i sin tur daterar den Engelska tillverkningen till senast 1600-talet.
I en artikel om uppfinningar daterad 1877 hittar vi en berättelse under rubriken "Lyckliga tillfälligheter". På ett gods några mil från Burslem (Staffordshire) är en tjänsteflicka i full färd med att upphetta en stark lösning av koksalt som skall användas till insaltning av fläsk. Kärlet hon använder är av oglaserat lergods och placerat över öppen eld. När hon avlägsnat sig från köket kokar saltlösningen över, en kemisk reaktion inträffar när den heta blandningen rinner över kanten och sprider sig runt lerkärlets utsida.
I artiken finns följande förklaring. "Några elementer af vätskan förbundo sig med några andra å den af den starka värmen upphettade lergrytan hvaraf ett glasartadt öfverdrag eller emalj uppstod, som icke löste sig när kärlet blifit afkylt. Det oskyldiga bruna lerkärlet nådde historisk ryktbarhet". En krukmakare från Burslem som fick höra talas om händelsen antog att glaserade lervaror möjligen skulle bli omtyckta. Han införde tekniken och "England har därefter tjänat miljontals pund på denna tillfälliga uppfinning". Det finns tyvärr ingen tidpunkt angivet i dokumentet när detta skall ha inträffat.
T.v. en antik saltglaserad Vattenfiltreringsapparat tillverkad av Ludvig Hellgren vid Höganäsbolaget 1875-1890
Höganäs har haft flera framstående formgivare knutna till sig och några som måste nämnas är Ferdinand Ring 1856-1869, Albin Hamberg 1889-1900, Helmer Osslund 1897, Astrid Liljenberg-Sieurin 1912-1914, Edgar Böckman 1915-1926, Bernt Friberg 1915-1918, Gustaf Svantesson 1915-1954, Åke Holm ca 1920-1929, Sven Bolin ca 1935-1982 och Ottilia Adelborg (som endast ritade dekorer). De har tillsammans skapas många av de finaste objekten vid fabriken.
Från vänster Albin Hamberg, Gustaf Svantesson, Gunnar Holm och drejaren Sven Bohlin.  Bildkälla: Höganäs och Kullabygdens fotoarkiv  

1832 - 1915 1832 - 1915 1890- 1897 och 1909
1915-1926 1915 - 1915 - Edgar Böckman

Tallrik tillverkad vid Höganäsbolaget ca 1900-1925

Målarsignaturer under Böckmans period 1915-1926
A  Signe Braun C  Elin Andell

B  Tyra Persson C  Elsa Johansson
D  Selma Pålsson E  Ann-Mari Olsson
F  Ida Johansson G  Greta Nilsson
H  Tyra Holm I  Siri Braun
Modellnummer Höganäsbolaget
Modell 364-618 1889-1893
Modell 619-630 1893-1896
Modell 631-1064 1896-1897
Modell 1065-1068 1897-1899
Modell 1069-1114 1899-1900
Modell 1115-1289 1900-1902
Modell 1290-1324 1902-1903
Modell 1325-1417 1903-1904

Priskurant 1859
Priskurant 1905
Priskurant 1926
Höganäsbolaget Bokstavsförkortningar för formgivare
Årtalen visar under vilken period de var verksamma.
Anton Ahlberg 1887-1947 - HN Hag Nilsson 1832
Anders Andersson 1824 - HP Henrik Persson ?
AA Anders Andersson 1824 - IS Idof Söderberg 1920-1953
AA Anton Ahlberg 1887-1947 - JB  Johan Bergman 1846-1867
AC Anders Karlsson 1867 - JBM Johan Bergman 1846-1867
AH Anders Hallberg ? - JE Jöns Engström 1843
AH Albin Hamberg 1889-1914 - JH  Jöns Holmström 1827
AJ Alfred Johansson 1889-1939 - JHJ Jeanne Hallberg 1842
AJ Anders Johansson 1979-1988 - JL Johannes Lindblad 1837-1873
AL Anders Lindahl 1851-1869 - JN Jöns P Nyman 1855
AM Anders Matsson 1850-1873 - JN Johannes Nymberg 1851
AN Axel Nyman 1855-1869 - JO Johannes Olofsson 1917-1952
AP Anders Persson 1854-1868 - JP Johannes Pettersson 1833
APM Anders P Matsson 1850-1870 - JR Jacob Roslund 1864
AR Anders Rydström 1845 - JR Johannes Ryström 1848-1878
AS Axel Söderberg 1864 - JS Johan Söderberg 1836
AS Gustaf Ahlström 1886 - KH  Karl Holst 1891-1921
BA Berndt Ahlberg 1846 - KP Karl Persson 1934-1982
BA Bertil Andersson 1984 - KS K.R. Svensson 1891-1946
BE Bengt Engström 1848-1868 - LE Lars Ekelund 1846-1870
BF Bengt Friberg 1915 - LH Ludvig Hellgren 1872-1921
BG Fredrik Bogren ? - LN  Lars Nilsson 1854-1869
BJ Bengt Jönsson 1846-1868 - LNs Lars Nilsson 1854-1869
BL Björn Lindström 1977-1986 - LW Lisbeth Willer P. 1989
C Johan Carlsson 1915 - M Martin Svensson 1890-1938
CB Carl Borg 1838-1849 - MB Martin Bergman 1856-1867
CE Carl Ekberg 1843 - MJ Magnus Jönsson 1857-1889
CR  Carl Roslund 1833-1899 - MN Magnus Nilsson 1832
CS Carl Söderberg 1856 - MS Martin Svensson 1890-1938
DK Dale Karlsson 1979-1982 - N Nils Nilsson ?
DT Dennis Tuvesson 1989 - NA Nils Ahlberg 1832-1873
EB Edgar Böckman 1915-1926 - NB N. P. Bengtsson 1895-1947
EF Eva Franzén 1989-1991 - NE  Nils Ek 1846
E.J.A Okänd 1870-1880 - NE Nils Ekberg 1855-1876
Ek Nils Ek 1846 - NM Nils Månsson 1827-1831
EP Erik Persson 1915 - NP Nils P. Arck 1867
ER Emil Roslund -1896 - NW Nils Wåhlberg 1852
ER Erik Roslund 1896- - Nils Åkerman 1827-1867
ES Jöns Engström 1843 - OS Otto Söderberg 1853-1869
FG Fredric Gybell 1840 - P Henrik Persson ?
GA  Gustaf Ahlström 1852 - PA Peter Ahlström 1849
GA Gustaf Ahlberg 1852 - PB Peter Bengtsson 1857-1878
GA Gustaf Ahlström 1886 - PF Peter Franck 1850-1869
GB Göran Bergh 1975-1977 - PS Nils Pehrsson 1866
GE Gustaf Ekberg 1849 - R Jacob Roslund 1864
GH Gösta Holm 1910-talet - R Carl Roslund 1833-1899
GJ Gustaf Johnn 1850 - RA Robert Ahlberg 1873-1921
GK Gotthard Karlsson 1897 - RS Anders Rydström 1845
GS Gustav Svantesson 1915-1954 - S Gustav Svantesson 1915-1954
H Jöns Holmström 1827 - SB Sven Bohlin 1936-1986
H Karl Holst 1891-1921 - SH Sven Hansson ?
H Ludvig Hellgren 1872-1921 - SL Sven Lindblad 1842
HB Janne Hallberg 1842 - SPS Sven Paulsson ?-1869
HG Ludvig Hellgren 1872-1921 - WN Wilhelm Nilsson 1883
HJH Jöns Holmström 1827 - Z Zander Olsson 1897
HH Hilding Hansson 1896-1952 - ÅM Nils Åkerman ?
Hj.C Okänd ? - ÅPx Åke Paulsson 1915
Andersson & Johansson (Höganäs Keramik) 1909-
Keramikföretaget Andersson & Johansson grundades 1909 av Johannes Olofsson och Sigfrid Johansson, men redan året efter väljer Olofsson att lämna fabriken och ersätts av Karl Andersson. 
Andersson & Johanssons fabrik, tidigt 1900-tal. Bildkälla: Höganäs och Kullabygdens Fotoarkiv. Fotograf: Karl Persson
Produktionen bestod av nytto- och hushållsgods som i stora delar liknade det som tillverkades vid Höganäsbolaget, men till skillnad från Höganäsbolaget använde A & J mer färger i sin produktion, som exempelvis de gula "Höganäskrukorna". Dessutom tillverkades en hel del andra föremål som t.ex. prydnadssaker, figuriner och miniatyrer. Miniatyrerna ritades av John Andersson och de flesta drejades av Gunnar Borg.
I samband med köpet av Nyman & Nyman 1956 ändrade de namnet på företaget till Andersson & Johansson - Höganäs Keramik, men När Höganäsbolaget 1967 ändrade sitt namn till Höganäs AB fick A&J tillstånd att korta ner sitt namn till bara Höganäs Keramik.
1988 slås Höganäs Keramik ihop med det nybildade bolaget Boda Nova och 20 år senare 2008, läggs fabriken i Sverige ner och hela verksamheten flyttas till Thailand. Idag ägs Höganäs Keramik av Iittalagruppen i Finland.
Interiörbilder från Andersson & Johansson - Höganäs Keramik. Bildkälla: Höganäs och Kullabygdens Fotoarkiv. Fotograf: Karl Persson
Personer vid Andersson & Johansson / Höganäs Keramik
Adlercreutz, Cilla Björquist, Karin Jansson, Ann Löfgren, Magnus Stark, Jan*
Andersson, Bertil* Björnstierna, Mikael Johansson, Algot* Nilsson, Anne Stööp, Cecilia
Andersson, Gunnar* Borg, Gunnar* Johansson, Gunborg Nilsson, Gert* Svensson, Klas*
Andersson, John* Doller, Mette Johansson, Kurt Nilsson, Orvar* Svensson, Valfrid*
Andersson, Karl Fredriksson, Gösta* Johansson, Sigfrid Nilsson, Robert Thornblad, Ove*
Andersson, Thomas* Göransson, Stig* Johansson, Örjan Palm, Rolf* Thornblad, Åke*
Arenhill, Åke Heideman, Eva Jönsson, Stig* Persson-Melin, Signe Uggla, Maria
Bendixson, Hans* Hellgren, Anita Karlsson, Åke* Petrisson, Elsie Wallin, Klas*
Bengtsson, Emil* Hellgren, Ludvig** Köhler, Eva Persson, Bengt Wattman, Lovisa
Bengtsson, Hertha Hellgen, Marie-Louise Larsson, Egon* Rosenqvist, Henning* Wiktorsson, Anna-Carin
Bengtsson, Nils** Hult, Jan* Larsson, Lisa Skogh, Carl Johan -
Beijer-Persson, Stina Ivarsson, Claes* Lehmann, Arno Spets Verde, Anki -
Bergström, Kalle Ivarsson, Erik* Lynd, Jackie Stenberg, Malin -
* Arbetade som drejare. De flesta fick dessutom sin drejarutbildning av John Andersson. ** Kom från Höganäsbolaget och var s.k. Mästerdrejare
Från vänster John och Karl Andersson, Ville Sjöholm, Mette Doller och Herta Bengtsson.   Bildkälla: Höganäs och Kullabygdens Fotoarkiv.

Stämplar och Signaturer Andersson & Johansson / Höganäs Keramik
1909 1910 - 1920 1920-1958 1958-1967 1956-1967 1967-1976 1976 -2009 2009-

John Andersson Gunnar Andersson Bengt Persson Gunnar Borg
Bertil Andersson Claes Ivarsson Gösta Fredriksson Örjan Johansson

Katalog från 1940-talet Från första fabriken 1910. Från vänster ses en sittande okänd man, därefter följer Karl och John Andersson, Nils Ahlberg och Sigfrid Johansson. Bildkälla: Höganäs och Kullabygdens Fotoarkiv. Katalog från 1940-talet

Nyman & Nyman / Höganäs Keramik 1930-1956

Gustaf Nyman

Gustaf och Oskar Nyman arbetade båda vid Höganäsbolaget innan de grundade sin egen fabrik Nyman & Nyman - Höganäs Keramik. Gustaf började som uppassare, därefter och under åren 1914-1930 arbetade han som försäljare av bolagets alster. Oskar som saknade keramisk utbildning, arbetade som förman vid bolagets tegelverk i Bjuv. När Höganäsbolaget lade ner sin tillverkning av lergods 1926 lämnar bröderna Nyman fabriken och startar istället sitt eget företag i Margreteberg utanför Höganäs.
Företagets namn blir Nyman & Nyman - Höganäs Keramik och driften kommer igång 1930. De anställer flera av de som tidigare arbetade på Höganäsbolagets kärlfabrik och tar också vara på kärlfabrikens formar. Av den anledningen är Nyman & Nymans tidiga tillverkning nästan identisk med det som tillverkades vid Höganäsbolaget. De gjorde även rökställ, sejdlar, krus och askfat m.m. komponerade av Arvid Cube, Astrid M Aagensen och Gunvor Nyman Sjöström. 1935 avlider Gustaf Nyman, därefter fortsätter brodern Oscar driften som ensam ägare.
1946 säljer han fabriken till Sture Holm och Åke Bjurestig, därmed upphör signaturen "N&N" (Nyman & Nyman) och blir istället "H&B" (Holm & Bjurestig). 1956 tog Andersson & Johansson över verksamheten och fabriken blev istället en del av det "nya" Höganäs Keramik. Konstnärer vid Nyman & Nyman: Oscar och Gustaf Nyman, Gunvor Nyman-Sjöström 1937-41, Arvid Cube, Astrid Aagesen och Gunnar Nyman 1935-47.
Bild 1: Sture Holm som övertog fabriken 1946 (tillsammans med Åke Bjurestig) samt dekormåleskan Elsa Johansson (gift Svensson). Mannen i bakgrunden är Oscar Nyman. Bild 2: Fr.v. Oscar Nyman med "putsepågen" Erik Lindblad i skottkärran, Sture Holm, Edvard Johansson (far till Elsa Johansson, enarmad och kunnig i glasering och ugnsbränning av lysterföremål) samt Gustaf Nyman. Fotografierna är tagna 1930. Bildkälla: Bengt Peterssons privata fotoarkiv.

Stämplar Höganäs Keramik / Nyman & Nyman
1930-1933 1930-1933 1933-1946 1933-1946 1946-1956
Höganäs Keramik Höganäs Keramik Nyman & Nyman Nyman & Nyman Holm & Bjurestig

Ett stort tack till Bengt Petersson, Höganäs Museum och Kullabygdens Bildarkiv. Tack också till Höganäs Kommun.

 


Googlesök bara på signaturer.se           

Ronnie Gustafsson © 2012