Malmö Porslinsfabrik 1872-1876
Malmö Porslinsfabrik                                                                                                                     Foto: Malmö Museums arkiv 
I Malmö fanns en av Sveriges mest kortlivade porslinsfabriker. Fabriken är nästan helt okänd för de som inte bor i södra Sverige och det beror naturligtvis mycket på den korta period fabriken existerade. Nyheten om att Malmö Porslinsfabrik är i sitt grundande kommer under sommaren 1872 och bygget av fabriken startas under senhösten samma år. Initiativtagarna är Sten Lewenhaupt, F.H Kockum, Johan Lindh, Carl A. Skarstedt och Anders Caspar Holm. Från Gustavsbergs Porslinsfabrik hämtades ingenjör Carl Gustaf Ludvig Hammar. Fältspaten som kom att användas i tillverkningen hämtades ur ett berg på hemmansägare Pål Olssons ägor i Klåveröd, ca 15 km söder om Klippan.
De första två åren var lite av en byggnads- och organisationsperiod. Det var först när fabriksbyggnaden stod klar i september 1874 som tillverkningen kom igång på riktigt. Trots att den kanske största drivkraften i projektet, Frans H. Kockum, avled i februari 1875, spåddes fabriken en lysande framtid och när full produktion uppnåtts kring årsskiftet 1874-75 skulle 200 porslinsarbetare vara sysselsatta, några med erfarenhet från Rörstrand och Gustavsberg.
F.H. Kockum
S. Lewenhaupt
A.C. Holm

C.G.L. Hammar

Regionen var relativt tätbefolkad och avsättningen för fabrikens tillverkning ansågs därför mycket gynnsam, dessutom skulle transportkostnaderna för allt nödvändigt råmaterial från England och Danmark bli betydligt billigare än för porslinsfabrikerna i Stockholm, något som borde vara till fördel för Malmöfabriken. Tillverkningen som var av det enklare slaget, bestod i huvudsak av ölsejdlar, sanitets- och servisporslin. Men trots att fabriken benämndes som porslinsfabrik, så gjordes aldrig något porslin där.

Det som lämnade ugnarna höll väldigt låg kvalité och var att beteckna som flintgods. Kundkretsen torde därför ha varit den del av befolkningen som inte var speciellt starkt bemedlad. Redan 1875 hade de stora ekonomiska svårigheter och fabriken var ytterst nära att gå under. Ägarna lyckades emellertid få fram mer kapital och kunde därmed fortsätta produktionen under ytterligare en tid. I maj 1876 var dock situationen så svår att de tvingades till konkurs. Konkursboet som bestod av både fastighet och varulager, såldes på auktion den 15 mars 1877.
På uppdrag av porslinsfabrikens bolagsstyrelse ropar advokat Edward Engström in konkursmassan för 245.000 kr, en summa som motsvarade i stort sett alla inteckningar i fabriken. Tanken var att den gamla bolagsstyrelsen skulle bilda ett nytt bolag och därefter återuppta produktionen. Men detta misslyckades, trots att alla skulder nu var lösta. Fabriken stod därefter obrukad fram till 1890 då den såldes till L.P. Kockum för 130.000 kr.
Karott utan lock, B- modell, Malmö Porslinsfabrik
Två år tidigare hade aktier med nominellt värde á 1.000 kr/st, sålts för 1 kr 55 öre/st på auktion. L.P. Kockum står som ägare till fabriken fram till 1898. Hans planer var att återuppta driften och att även anlägga en kakelfabrik på platsen. Allt går dock i stöpet och han väljer att istället sälja fabriken. Då fanns fortfarande stora delar av inventarier, maskiner och varulager kvar.
Det som finns bevarat från fabrikens produktion hittas i de flesta fall på museer, i övrigt finns inte mycket kvar på marknaden. Totalt arbetade ca 150 personer vid fabriken, men några dokument som visar vilka formgivare eller konstnärer som arbetade där finns inte bevarade. Det som hittats är tre målarsignaturer, AM och AE, samt L. Pettersson. Vidare har man funnit namnen Anton Wetter, maskinist Frithiof Holmberg och nyheten om att en av arbetarna i fabriken gått och hängt sig. Beträffande siffror i samband med stämpeln, så anger de antingen det år föremålet tillverkades (74, 75 och 76), eller storleken (12=12 tum, 14=14 tum o.s.v.).
Artikel i dagspressen publicerad 11 juni 1872 där de med viss stolthet berättar att Sveriges tredje porslinsfabrik kommer att uppföras i Malmö. Några av samhällets mest ansedda och erfarna personer har gjort detta möjligt. Hur det sedan gick är en annan sak.

Stämplar från Malmö Porslinsfabrik

Exempel från prislista. Klicka på bilden för att se den i full storlek.

 Exempel på föremål tillverkade vid Malmö Porslinsfabrik

Samtliga bilder publicerade med tillstånd från Malmö Museer. Fotograf: Ola Myrin

  Bilder från priskurant

     Källor: Kulturen 1978 - Malmö Porslinsfabrik av Eva Kjerström Sjölin, Malmö Museer och Ola Myrin, samt tidningsartiklar publicerade 1872-98.

 


Googlesök bara på signaturer.se           

Ronnie Gustafsson © 2012