AB Nittsjö Keramik 1843-
År 1843 grundar Rex Anders Olof Medén och Doktor Carl Jacob Wettergren Nittsjö Tegelbruk i Karlsvik utanför Rättvik och till verkmästare utses Johan Jansson. Från 1847 utökas också verksamheten med tillverkning av kakelugnar och bruksföremål i terrakotta. Inledningsvis är all tillverkning av bruksgods förpassad vinterhalvåret. Det tegel som producerades vid fabriken såldes i Falun samt i östra och västra Dalarna, medan bruksgods och kakelugnar främst fyllde socknens behov. Från 1850 står Wettergren som ensam ägare till bruket, han har då köpt Medéns andel och dessutom utökat beståndet med ett ler- och grustag, hus, skogsskiften och en mängd andra inventarier.
1862 flyttar Wettergren från orten. Han gör därefter och fram till början av 1870-talet flera försök att sälja Karlsvik med tillhörande tegelbruk, men lyckas inte hitta någon köpare. I december 1871 är Wettergren sjuklig och bjuder därför ut hela egendomen inklusive tegelbruk att arrenderas till högstbjudande och den 4 januari 1872 har han tecknat avtal med den då återkommande Medén.

Medén har tillsammans med Martin Nisser och C.J. Hedman inkommit med högsta anbud och från 1 maj 1872 drivs tegelbruket återigen av R.A.O. Medén. I november 1877 bolagiseras företaget och blir Nittsjö Tegelbruk AB med Nisser, Hedman och Medén som ägare. Aktiekapitalet skall uppgå till minst 20.000 kr och högst 50.000 kr.
I november 1882 försätts R.A.O. Medén i konkurs. I konkursboet ingår Utby och Karlsviks egendomar samt 1/5 del av Nittsjö Tegelbruk. Allt försäljs på offentlig auktion och till en summa av 36.555 kr blir Major J.S. Nisser ägare till egendomen.
Major J.S. Nisser äger sedan tidigare Kopparbergs & Hofors Sågverksbolag och från november 1882 ägs tegelbruket av Martin Nisser, J.S. Nisser och C.J. Hedman. 1887 är det dags för nästa ägarbyte. Nu säljs tegelbruket till ägaren av Säters Lergodsfabrik Olof Wallström och under hans ledning går tegelbruket en blomstrande period till mötes. Han bygger dessutom ett sågverk i Korsnäs, Backa Ångsåg, som också införlivas i företaget. Men när företaget går som bäst är olyckan framme.
Natten till söndagen den 10 november 1895 utbröt en eldsvåda i Nittsjö tegelbruk. Det var en stor tvåvåningsbyggnad i trä, innehållande en brännugn och verkstäder. När vakten lämnade byggnaden kl. 23.00 på lördagskvällen var allt lugnt, men någon timme senare när ett par personer passerade fabriken, såg de att en brand utbrutit i huvudbyggnaden. De larmade fabrikens personal och släckningsarbetet kom snabbt igång. Tyvärr hade elden redan fått ett sådant grepp om byggnaden att alla räddningsförsök var lönlösa. De lyckades ändå rädda det vidhängande magasinet där allt färdigt lergods förvarades, samt den stora torkladan. På grund av att lagret kunde räddas blev det inget avbrott i leveranserna och ägaren beslutade att så snart som möjligt återuppbygga fabriken, denna gång skulle den uppföras i sten.
Annonsen införd i Dalpilen 1886 Annonsen införd i Dalpilen 1901
Vid Backa Ångsåg har Wallström tidigare konstaterat stora fyndigheter av "finfin" lera och efter branden undersöker han möjligheten att återuppta verksamheten där genom att bilda ett nytt bolag. På sensommaren 1896 inbjuds intressenter för bildandet av ett industriellt bolag och i december 1896 bildas AB Nittsjö Tegelverk. Från sommaren 1897 sker all tillverkning och försäljning av såväl tegel som kakelugnar och virke vid sågen i Backa.
I juni 1902 säljer Wallström både Tegelbruk och Ångsåg till Ingenjör C. Gottfrid Rystedt i Stockholm för 60.000 kr. I styrelsen ingår därefter Kapten P. Linderdahl, Häradshövding L.E. Gezelius, Kapten A. Lundeberg samt suppleanterna Ingenjör Knut Åkerblom och Auditören G. Ihrman. Rystedt fortsätter driften av både Ångsåg och Tegelbruk fram till 1909 då företaget hyrs ut till Forsell & Sörling.
1914 läggs tillverkningen ner och anledningen till detta är att Kullbergs Kalkförädling AB i Glisstjärn ansökt om, och beviljats, bygga en smalspårig järnväg förbi Tegelbruket och vidare upp till Glisstjärn. I samband med detta bygge så köper Kullberg tegelbruket. När Nittsjö Tegelbruk säljs tar Sörling med sig sönerna Valdemar och Martin och flyttar till Persbo där han köper Anders Johan Ferners Krukmakeri. Där stannar sedan Sörling till sin död 1926.
I oktober 1917 säljer Kullberg tegelbruket till Ruben Löfgren och nu blir Nittsjö Tegelbruk istället Nittsjö Stenkärlsfabrik. Ruben visar sig vara en driftig herre och under hans ledning växer företaget, både i produktion och modernitet. Antalet anställda utökades, fabriken försågs med moderna maskiner och nya el-ugnar. Produktionen bestod därefter främst av blomkrukor, syltkärl och annat hushållsgods.
År 1924 börjar en ung pojke från Rättvik, Erik Mornils, att på sin fritid måla och dekorera blomkrukor åt fabriken. Under det första året dekorerade han ca 40.000 blomkrukor till en ersättning av 10 öre stycket. Ruben uppskattade Mornils goda kunskaper och 1925 anställdes han som dekoratör, en anställning som skulle vara i 40 år. Även om Mornils anställdes som dekoratör ritade han också formar och modeller som drejarna Karl och Johan Forsell utformade, senare även P.J. Wahlund. 

Alla dessa nya modeller gav företaget anledning att delta vid utställningar. Den första ägde rum på Hantverks- och Industriutställningen i Falun 1927. Där förärades företaget med diplom och bronsmedalj. Året efter deltog Nittsjö vid Sundsvallsutställningen och även här belönades fabriken med diplom och silvermedalj för sina prydnadsföremål. Vid Stockholmsutställningen 1930 blev det Erik Mornils tur att få diplom och erkännande.
Våren 1933 anställdes nästa stora konstnär vid företaget. Det var Jerk Werkmäster som bl.a. arbetat under en kort period hos Gabriel Burmeister i Vittinge på 1920-talet. Werkmäster blev Nittsjös första Konstnärliga Ledare och stannade i företaget fram till 1968. Hans 30-årsjubileum vid företaget firades med en utställning på Dalarnas Museum i Falun 1963. Jerk sysslade inte bara med keramik. Han har målat altartavlor, smyckat och inrett lasarett, församlingshem och hotell. Han inredde också ett sällskapsrum på Amerikalinjens fartyg "Kungsholm" med intarsiaarbeten.
Med konstnärerna Erik Mornils och Jerk Werkmäster knutna till företaget ökade efterfrågan på Nittsjökeramik markant. Fabriken moderniserades och fler el-ugnar installerades för att tillsammans med den stora tegelugnen i tre våningar kunna producera gods i tillräcklig mängd.

År 1942 planeras ett jubileum. Det har då gått 25 år sedan Ruben Löfgren köpte tegelbruket och grundade Nittsjö Stenkärlsfabrik. Men i september samma år avlider Ruben och får därför aldrig uppleva jubileet. 1943 överlämnar Kungliga Patriotiska Sällskapet postumt sin stora guldmedalj till Rubens änka. Han beskrevs som en skicklig affärsman och optimist som fick somna in när allt såg som vackrast ut. Han efterträddes av Åke Löfgren.
Uggla av Thomas Hellström
Under Åke Löfgrens ledning genomgick fabriken en stor och genomgripande rationalisering. Ytterligare el-ugnar installerades och totalt fanns nu 9 st på plats. 1958 anställdes Thomas Hellström, ytterligare en vinstlott för Nittsjö. 1961 revs den stora tegelugnen vilket skapade stora ytor på samtliga tre våningar i fabriken. 1980 avgår Åke Löfgren och till ny VD utses sonen Per Löfgren. Han efterträds 2008 av Ruben Löfgrens barnbarnsbarn Anders, Robert och Pernilla.
Företaget har sedan Ruben Löfgrens övertagande 1917 varit familjeägt. Från Ruben till Åke Löfgren, därefter från Per Löfgren till Anders, Robert och Pernilla. Fabriken har vid två tillfällen under 1800-talet brunnit ner till grunden och det har tyvärr medfört att många viktiga fakta om stämplar och signaturer förstörts.
Ägare: 1843-1850 R.A.O. Medén och Doktor Carl Jacob Wettergren. 1850-1877 Carl Jacob Wettergren (under perioden 1872 till 1877 arrenderades fabriken av Medén, Martin Nisser och C.J. Hedman). 1877-1882 Medén, M. Nisser och C.J. Hedman. 1882-1887 Martin Nisser, J.S. Nisser och C.J. Hedman. 1887-1902 O. Wallström. 1902-1914 C. Gottfrid Rystedt (perioden 1909 till 1914 är fabriken uthyrd till Forsell & Sörling). 1914-1917 Ingen verksamhet, ägare Kullbergs Kalkförädling. 1917-1942 Ruben Löfgren. 1942-1980 Åke Löfgren och från 1980 Per Löfgren.
Personer vid fabriken

Blomdell, Johan Hellström, Barbro Löfgren, Per Momqvist, Knut- Sjökvist, Gerd
2000-talet Ingen uppgift 1980- Ingen uppgift 1980-
Böckman, Edgar Hellström, Thomas Löfgren, Ruben Mornils, Erik West, Elaine
1935 1958-2000 ca 1917-1942 1925-1967 1989-
Gerdström, Marja Krasnitskij, Alexei  Löfgren, Åke Nyman, Mats Westergaard, Ingela
Ingen uppgift 2009- 1942-1980 2000- 2005-
Hallenborg, Inga Lidholm, May Lise Momqvist, Holger Schubert, Stina Werkmäster, Jerk
1950-1960 talet 1989- Ingen uppgift 1930-talet 1933-1968
Exempel på stämplar och signaturer

Wikarbyn
RÄTTVIK
Märkningar före 1917 före 1917 kring 1917 1917 - 1934 -
1947 - Johan Blomdell Erik Mornils Jerk Werkmäster Thomas Hellström Thomas Hellström

Ett stort tack till Anders Löfgren för kompletterande material till denna dokumentation

 


Googlesök bara på signaturer.se           

Ronnie Gustafsson © 2012