På Bornholm har det funnits över 200 tillverkare av Keramik och Terracotta. Den gemensamma faktorn för dessa tillverkare, var att de alla använde sig av den gula lera som fanns på ön. De flesta av dem är och förblir okända, men några av dem har rönt framgång. Bland dem kan nämnas Michael Andersen & Son, Hjorts Fabrik, Johgus, Spietz och Söholm. Det fanns också andra tillverkare som använde sig av den populära Bornholmsleran. På danska fastlandet var det bl.a. Herman Kähler och Peter Ipsen och på svenska sidan Tillinge, Boda och Oskarshamnsfabrikerna.

Michael Andersen & Son 1890-
Verkstaden grundas av Rasmus Olsen redan 1740 och övergår till Jens Michael Andersen 1890. Andersens tidiga produktion bestod mest av föremål i terrakotta, men när han introducerade mer dekorativa föremål som t.ex figuriner fick tillverkningen ett lyft. Under tidiga 1900-talet hade han bl.a. ett samarbete med grosshandlare Kjaer i Köpenhamn, ett samarbete som drev verksamheten framåt i både form, kvalité och skapande. Senare kom Michael Andersens son Daniel att få en mer framträdande roll i tillverkningen. Han experimenterade friskt med glasyrer, former och framträdande färgsättning. Han tog bl.a. fram den avsiktligt krackelerande ytan som är så typisk för Michael Andersens Fabriks senare produktion. 
Företaget ägs nu av Solveig Ussing. Hon har bantat ner tillverkningen och tar gärna emot besök för en rundvandring i den gamla fabriken. Godset stämplas "MA&S" samt Rönnes stadsvapen - Tre fiskar i en sköld. Konstnärer: Daniel Andersen, Fritz Sanders, Ernst Weber, Elly Dobreff, Ida Swartz Lehmann, von Erlö, Hilde Dietrich, Hervig Schraml, Liselotte Majer, Sigward Bernadotte, Max Riebe, Svend Nielsen, Vibeke Hansen, Marianne Starck, J.J. Bregnoe, Harald Isenstein och Carlo Rosberg.

L. Hjorts Terracottafabrik 1859-
Hjorths Fabrik grundades av Lauritz A. Hjort 1859 och tillverkningen förlades i föräldrarnas bostadshus i Rönne på Bornholm. 1862 flyttade han tillverkningen till Krystalgade där den ligger ännu idag. Redan tidigt så producerades vaser, figuriner samt diverse prydnadsgods och hushållsartiklar. Detta till skillnad från de andra fabrikerna som mestadels höll sig till nyttogodset. 1865 hade de Hjorts Fabrik ca 10 anställda och då verksamheten utökades på 1870-talet anställdes ytterligare personal.
Den stora artikeln var kopior av antika keramikföremål. Det kunde vara kopior på antika grekiska vaser samt reproduktioner av gammal Dansk fajans. På 1880-talet hade produktionen vuxit kraftigt och företagets produkter såldes över hela världen. Varuhus i London, Paris, Wien m.fl var storkonsumenter av Hjorths produkter. Denna exportförsäljning stannade av i och med världskrigets utbrott 1914 och de blev fick återigen vända sig till den inhemska marknaden.
Det var också vid denna till som stengodset gjorde sin entré i produktionen. När det introducerades i början av 1900-talet så producerades mängder av krukor i många olika modeller, bl.a. med leverans till de danska apoteken. De tillverkade även te- och kaffeserviser, smycken och lampor m.m. Från 1927 stämplas allt gods med en Hjort. Konstnärer: Gertrud Kudielka, Adam Fischer, Ursula Munch-Petersen, Eva Sjøgren och Jane Reumert m.fl.

Söholm 1835-1996
Herman Sonne Wolffsen och Edvard Christian Sonne lämnar den Kungliga Porslinsfabriken i Köpenhamn 1835 och reser till Bornholm. Där på Rönneveij några kilometer öster om Rönne, startar de Söholms keramikfabrik och produktionen består av föremål i fajans och terrakotta.  

Efter bara några få år beslutar sig de två grundarna att gå skilda vägar och fabriken övertas då av Herman Wolffsen. Wolffsen driver verksamheten fram till sin död 1887, därefter och fram till 1902 drivs fabriken av sonen Christian.
1902 tar tredje generationen Wolffsen över fabriken. De nya ägarna blir då Casper och Hans Ancher. Det gick inte speciellt bra för dem, mycket på grund av världskrigets utbrott 1914. Det var svårt för dem att sälja keramik under krigsåren och det blev inte lättare när de emaljerade kärlen gjorde sitt intåg på marknaden. Under denna svåra period säljer Casper och Hans fabriken till Carl Möller. 1928 råder arbetsbrist på Bornholm och Rönne kommun övertar verksamheten vid fabriken för att säkra arbetstillfällen.
Under Andra Världskriget hade företaget en glansperiod då krigets effekt var att inga utländska varor kom in i landet. De sålde i stort sett allt de producerade. I maj 1945 stoppades tillverkningen då Ryska plan gick till angrepp och bombade fabriken. Produktionen kom så småningom igång igen och fabrikens verksamhet pågick fram till 1996 då man stängde dörrarna för sista gången. Konstnärer: Einar Johansen (EJ), Holm Sørensen (HS), Svend Aage Jensen (SJ), Noomi Backhausen, Maria Philippi, Holm Sörensen, Rigmor Nielsen och Flemming Brylle.
Arbetare vid Söholms Keramikfabrik i slutet av 1800-talet

Spietz Fabrik 1793-1860
Johan Spietz kom till Bornholm 1791. Han fick en förfrågan av engelsmannen Davenport om han kunde vara behjälplig vid grundandet av en ny keramikfabrik i Rönne. Spietz ställer upp men det fungerade inte speciellt bra, han lämnar Davenport och grundar istället sin egen fabrik. 1793 tas fabriken i drift och tillverkningen består av nytto- och hushållsgods, figurer och figuriner, skulpturer, leksaker, sparbössor och andra prydnadssaker. Fabriken betraktas idag som den första och främsta fabriken med verksamhet på Bornholm. 
De tillverkade även en hel del gods i vit eller elfenbensvit färg som rönte stor uppskattning. Johan Spietz fick tre söner vilka övertog fabriken 1831. Spietz var först med att framställa föremål i den gula fajansen, den fajans som senare kom att användas vid Tillingefabrikerna i Sverige. De tillverkade också föremål i brun och svart fajans. Tyvärr stämplade aldrig Spietz sina föremål, vilket gör dem relativt anonyma på marknaden.
Godset från Spietz Fabrik stämplades aldrig
Sparbössan i form av en hund är omärkt och med tanke på att Spietz aldrig stämplade sitt gods, så går det inte att med säkerhet säga att det är ett föremål tillverkat vid fabriken. Det finns dock liknande föremål på Bornholms Museum och de tillskrivs Spietz Fabrik.

Johgus 1944-1999
Johgus är en relativt sen fabrik i sammanhanget. Den grundades 1944 av Johannes Pedersen och Gustav Ottesen, därav namnet Johgus. De övertog en del formar från fabriken Holmgren och de tillverkade det mesta i prydnadsväg, ofta med inslag i glada färger. Det blev också en hel del hushålls och nyttogods. Johgus hade således ett mycket brett utbud. De drev verksamheten fram till 1997 då fabriken övertogs av en instution vid namn BUA. BUA hade tillverkning kvar i fabriken under två år, men 1999 var det slut och all tillverkning lades ner.

Peter Ipsens Enke 1843-1955
1843 grundades Ipsens Terracottafabrik i Köpenhamn av Peter Erasmus Ipsen. Redan som 13-åring fick Peter arbete vid en tegelfabrik och hans uppgift där var att bära tegel. Han bar 4000 tegelstenar varje dag och hans hårda arbete satte djupa spår vilket kom att märka honom för resten av livet. 1843 endast 28 år gammal, grundar han sin egen fabrik och nästan samtidigt gifter han sig med Lovise Christine. Tillverkningen bestod av skålar, vaser och figuriner dekorerade med inspiration från skulptören Bertel Thorvaldsen. Hans produktion kännetecknas ofta av hängande frukter och bär, målade i orangegul oljefärg och leran hämtades oftast från Bornholm.
Peter Ipsen avlider 1860 endast 45 år gammal. Hans änka Lovisa Ipsen fortsätter driften och får senare hjälp av äldste sonen Bertel. Fabriken lever kvar fram till 1955, då den läggs ner. Godset stämplades "P Ipsen Köpenhamn" och efter Peter Ipsens död "P & E" under en kunglig krona (Peter Ipsens Enke).
Konstnärer: Bertel Ipsen, Thorvald Bindesbøll, Georg Jensen, Christian Joachim, Ib Just Andersen, Lauritz Jensen, Jens Ferdinand Willumsen, Ellen Locher, Axel Salto, Axel Soerensen, Axel Jensen, Bode Willumsen, Arno Malinowski, Charles Boegh, Georg och Adam Thylstrup, Niels Norvil, Adda Bonfils, Arne Bang och Johannes Hedegaard m.fl.

HAK - Herman A Kähler AS 1839-1974
Information om Herman Kähler finns på separat sida - Klicka här
Tillinge, Boda och Oskarshamn - Sverige
Information om dessa fabriker finns på separat sida - Klicka här
Bornholmfajans från okända fabriker
Det har funnits över 200 keramikverkstäder på Bornholm från 1700-talets andra halva och fram till idag och de flesta av dem stämplade aldrig sitt gods. Här nedan finns bilder på några ostämplade och anonyma Bornholmsföremål. Det finns liknande föremål på Bornholms Museum men inte ens där har man lyckats få fram ursprung. De benämns endast "Bornholmfayence". Här nedan finns några exempel på mer eller mindre anonyma Bornholmsföremål.
Pepparbössa Pepparbössa Pepparbössa Chokladkanna Pepparbössa Pepparbössa Mjölkkanna