|
|
| A.R.
Björnbergs Kakelfabrik / Trollhättans Kakelugns- och Lerkärlsfabrik
AB 1873 - 1928
|
|
Axel
Rudolf Björnberg, kakelugnsfabrikör född i Lekåsa
den 24 jan 1848, gift med Kristina Eriksdotter. Axel flyttar
från Stora Mellby till Skrälleberg Trollhättan 1872,
där han året efter startar tillverkning av lerkärl i
mindre skala. Till sin hjälp hade han vännen F.L.
Rosengren som blev Björnberg trogen under hela den
totala verksamhetstiden. 1877 hade verkstaden byggts ut
och nu arbetade totalt 5 personer i verksamheten.
|
| Under
1880-talets början hade de styrande i staden
fattat ett beslut om att centralisera samhället.
Detta leder till att dåvarande ägare till fabriksbyggnaden, Kanalverkets chef Kapten
Schwan, säger upp kontraktet med Björnberg.
Denne anmodas istället att uppföra en ny
kakelfabrik i centrala Trollhättan. 1883 köper
Björnberg ett trähus på Kungsgatan 10 av Leonard
Pettersson, John Svensson och Smeden Schinkler,
ditt flyttar han sin verkstad och återupptar
driften. Efter flytten startar också tillverkningen av
kakelugnar. |
 |
| Omslag
till priskurant |
|
| Straxt efter midnatt söndagen den 30 november 1890 väcktes Trollhättans
innevånare av brandvagnarnas ilskna tutande då de for genom
staden. Nyfikna åskådare kunde se ett rött
flammande sken lysa upp natthimlen då fabrikör A.R.
Björnbergs Kakelugnsfabrik stod i ljusan låga. Totalt anlände 6
brandfordon till platsen med
erforderlig utrustning. |
| Ingenjör John Setterberg och verkmästare
A. Haglund kom först till platsen och utsåg sig själva
till befäl över brandpersonalen. Vattenbristen
var stor på platsen och Brandchef A. Wilhelm Ericsson såg till att det langades
vatten från alla tillgängliga källor, en närbelägen brunn,
en damm samt från den intilliggande kanalen
Djupebeck. |
| Först klockan 5 på morgonen var elden under
kontroll och även om
Björnbergs fabrik inte helt jämnades med marken, så var skadorna
ändå omfattande. Hela hans lager av färdiga kakelugnar
gick upp i rök. Ett mycket vackert boningshus i trä vid
sidan av fabriken räddades, mycket på grund av att det
inte var sammanbyggt med fabriken. Värre gick det för
huset vid andra gaveln, det var sammanbyggt med fabriken
och totalförstördes vid branden. I huset bodde ingenjör
C.O. Korsgren samt Polisman Per Larsson. Även om de hann
bära ut en del så gick det mesta av deras bohag upp i rök. |
|
I maj 1891 var fabriken uppbyggd igen och tillverkningen kunde återupptas.
Fabriken var nu större än tidigare och fick helt
ny maskinpark, nya modeller på kakelugnar togs
också fram. De kakelugnar
som klarat sig undan branden realiserades ut billigt tillsammans med alla de
lerkärl som fanns kvar. |
|
|
1897 byggs en helt ny fabrik
i 4 våningar och bolaget ombildas samtidigt till
Trollhättans Kakelugns- och Lerkärlsfabrik AB med ett
aktiekapital på 75.000 kr. Som aktieägare i det
nya bolaget finns förutom Björnberg själv,
även de anställda och kompanjonen David R. Söderström.
Söderström, som då ägde Norska
Lerkärlsbutiken i Göteborg, fick posten som VD för det
nya bolaget. År 1898 tillverkades
ca 1200 kakelugnar och ca 20.000 spiskakel,
samtidigt återupptogs tillverkningen av lerkärl
av vilka en del såldes genom Söderströms butik i
Göteborg.
|
|
| Annons
från Björnbergs Kakelfabrik 1885 |
|
 |
| Driften
är återupptagen efter branden 1890 |
|
Fabriken gick bra fram till 1910 då
värmeledningarna började installeras i staden. Tillverkningstakten drogs ner och de började
bygga om en del av fabriken till bostäder.
Bolaget upplöstes 1913,
därefter drevs fabriken av Axel Rudolf Björnbergs son Elmer. 1917
drogs verksamheten ner ytterligare och ännu en
del av fabriken blev till bostäder.
Grundaren
Axel Rudolf Björnberg dör i Trollhättan 12 feb 1918 och
exakt tio år senare 1928, avlider
Elmer Björnberg. Därmed är fabrikens historia är till
ända.
|
|
|
Hos Björnberg tillverkades förutom Kakelugnar också lerkär efter
s.k. Norska och Engelska metoder. De saluförde också begagnade
ugnar. Personer som
arbetade vid fabriken var förutom grundaren
Axel Rudolf Björnberg, Elmer Björnberg, F.L. Rosengren,
Karl Eriksson, Svante J. Hedenmark, Karl Brink, A.E.
Samuelsson, F.A.
Andersson, V. Björkander, verkmästare J.E. Spetsberg, August Karlsson,
J.A. Magnusson och J. Andersson.
|
|
|
|
FOTNOT:
Samtidigt som Axel Rudolf Björnberg drev sin kakelfabrik i
Trollhättan, drev han också Holmens Tegelbruk i Gerdhems
Socken tillsammans med Johan Axel Svensson. Erik Fredrik
Björnberg ägde och drev Kakelfabriken Lugnet i Tidaholm
tillsammans med Karl Axel Björnberg. |
|
|
|
Se
också Josefine Björnberg och Björnbergs Lervarufabrik i
Hässelby
|
|
|
|
|
