|
|
| Enegården
Hantverk AB 1981-2012
|
|
| Leif Åke
Nilsson utbildade sig till dramapedagog på Östra
Grevie FHSK 1978-81. Därefter arbete som lärare på
samma skola samt kvällskurser i Lund. |
| 1981 startar han Enegården
Hantverk AB i Förkärla utanför Karlskrona, eller "Hembränt" som verkstaden
också kallas, där sysslar han inledningsvis med
Anagamabränning och Raku. På grund av sitt heltidsarbetet
blev arbetet i keramikverkstaden mer sporadiskt till en
början. 1983 flyttas verksamheten in till Karlskrona
och 1986 vidare till Smygehamn. |
|
| År
1989
köper han ett hus i Frankrike där han startar en ny keramikverkstad. Fransmännen ger honom smeknamnet Maitre Bleu (Mäster Blå).
Han bränner i noborigaman, håller rakukurser och deltar i utställningar. |
| 1995
engageras han av S.I.D.A. Uppdraget blir att ta hand om en
keramikverkstad i Lituauen med 30 anställda. De som
arbetade där levde i misär
och utan medel och kunskap.
Efter ett tag hade de fått igång en hyfsad produktion,
sorterat ut de giftigaste glasyrerna och gjort föremålen lite mer "västvänliga".
Verkstaden blev effektivare och de humanitära förhållandena
gradvis bättre. |
|
Efter
några års konvalesens med liten verksamhet
och sporadisk tillverkning, börjar skaparkraften
vakna till liv. I huvudsak bestod produktionen av högbränt stengods
ur en vedeldad 4-kammarugn (Noborigama), men också handdrejat porslin, lergods, svartgods etc.
Företaget avregistreras i momsregistret 2012. |
|
|
|
|
|
Föremål
och stämplar från Enegården
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:an är företagsstämpeln som
började användas redan från starten 1981 och som finns på de flesta föremål som inte är för
små för att stämplas med denna. F.o.m.
2000 tillsammans med 2:an. Vid
vissa tillfällen hittas 1:an tillsammans med stämpel
eller namn av lärling. |
|
|
|
2:an
förekommer ofta ensam på mindre föremål. |
|
|
|
3:an förekommer på vissa föremål från 1979-80,
men är sällsynt därefter.
Skrivet i leran kan signaturen förekomma från alla
tidsepoker. |
|
|
|
4:an
tillsammans med 5:an
sitter oftast i glasyren. I leran endast om det är ett "våtbränt"
föremål dvs ett nygjort, mjukt, ej torkat objekt, som
sätts in i rakuugnen. Från 2011 har också ett begränsat
antal pjäser försetts med små erotiska motiv från
djur eller människoriket. |
|
|
|
Textunderlag
och bilder: Leif Åke Nilsson
|
|
|
