Amcoff, Nils Göran (Nikolaus Georg) Döviken. Halvbror till Gustav Adolf. Född den 4/5 1866 i Ammer. I samband med militärtjänstgöring i Stockholm så utbildade han sig där till kakelugnsmakare. Efter att han återvänt till hem-bygden bosatte han sig i Döviken och bildade där familj. Amcoff, som förutom kakelugnsmakeryrket också utförde plåtslageriarbeten, begav sig tidigt på morgnarna till fots iväg till de olika uppdragen uti i byarna bärandes sin verktygsväska. Enligt nutida berättelser var han en mycket skicklig yrkesman och betraktades som en ”tusenkonstnär” och ”en person som var före sin tid”.

Några dagboksanteckningar från Böle by, Ragunda: En ung flicka skriver detta år 1898. ”På hösten kom ….... Amcoff och satte upp en kakelugn åt oss. Nu kunde vi ha två rum varma”. Något osäkert med förnamnet, men troligtvis Nils Göran. A.P. Gisslén skriver detta 1908: ”Hämtat kakel och ett fotogenfat, hjälpt kakel-ugnsmakaren Nils Göran Amcoff”. Den senare dagboksnoteringen publicerad i skriften ”Dagar och År i Böle”.Nils Göran Amcoff avled den 30/4 1950.

Undertecknad Per Andersson får härmed anmäla det jag ämnar här i staden idka kakelugnsmakeriyrket i förening med handel under firma ”P. Andersson Östersund den 26 April 1894 / Per Andersson / adr. Östersund” Bifogad till anmälan sändes detta intyg: Att kakelugnsmakaren Per Andersson i Östersund hvilken enligt förestellt frejdebetyg är född den 13 Maj 1853 icke, så widt de hos Rådstufvurätten i Östersund sådana diarier utvisa, blifvit i konkurstillstånd försatt eller under förmyndare stäld, det varder härmed till bevis meddeladt. Östersund å Rådhuset den 30 April 1894 / Af Borgmästare Embetet / Mauritz Wickström” Den 22/4 1910 beviljades han inträde i Östersunds hantverksförening. Andersson avled den 22/6 1916 och blev dagen efter begravd på Östersunds norra begravningsplats.

Branting, Carl Fredrik född 1758 (1756 enl. husf.längd) gick i lära hos O. Fr. Damberg i Eskilstuna 1785-1789. Flyttade till Östersund 1814 och kom då enl. husf.l. från Norge. Köpte år 1915 tomt 99 Odenslund, vilken ungefär femton år senare såldes på auktion. 1818 erhöll han burskap som kakelugnsmakare i staden. Branting förekommer i stadens arkiv tillsammans med flera andra som undertecknare av borgerskapets protokoll under åren 1820 och 1821. Dessutom kungöres om en auktion på en häst som ägdes av honom. I borgerskapets protokoll från 1825 finns antecknat att Brantings brännugn måste repareras innan den får användas. Ur samma protokoll men från år 1829 går det att läsa att Branting nu anses för gammal och bör ersättas med annan. (Förmodar att det är kakelugnsmakare som avses).

Dufberg, Emil Johannes Knut. Född den 22/6 1874 i Vänge, Gotland. Familjen, där fadern f.ö. var kakelugnsmakare, flyttade 1882 till Visby. Troligtvis fick han där lära sig yrket av sin far, men 1897 gav sig Emil Dufberg iväg på en tur ut i landet. Först blev det Norrköping, sedan Lysekil och Borås. År 1900 kommer han till Stockholm, och där stannar han i två år innan det blir dags att bosätta sig i Sala. Möjligen stannade han där ovanligt länge, för enligt arkiven så kom han därifrån till Visby 1912. 

Fastborg, Johan Sigurd Emanuel (Siggert), född den 1/3 1836 i Östersund. Han flyttar till Gävle 1854, men återvänder till Östersund 1858 (enl. husförhörslängd för Gävle flyttade han därifrån till okänd ort 1857) och fick detta år burskap som kakelugnsmakare i staden. Under tiden i Gävle hade han som arbetskamrater J P Wickman och G. Frölund. Dessa två kom som gesäll resp. lärling till Fastborgs verkstad 1858. År 1859 kom också gesällen M. Scholander och lärlingen Svedberg till verkstaden. Enl. 1860-års folkräkning var Fastborg detta år bosatt på gård n:o ½ 158 och hade två lärlingar, Olof Sandberg f. 1840 i Östersund och Nils Sundell f. 1842 i Jämtlands län. Den 22/10 1859 köpte Fastborg tomt nr. 164b och 165 av sin far skräddaren N.M. Fastborg och byggde troligen upp sin verkstad med brännugn där. Fastigheten såldes senare till J.P. Wicman, som tidigare förvärvat tomt nr. 164a. 1875 flyttade Fastborg till Aspåsnäset i Aspås församling, men flyttar senare till Nygården i samma församling. Enligt 1900-års folkräkning är han då fortfarande bosatt där, men nu tituleras han odaltorpare. Fastborg avlider den 26 maj 1914 av ålderdomssvaghet.

Bland tillgångarna fanns även en fordran hos kakelugnsmakare Elis Karlsson på 8,80 kr. Några av fordringsägarna var tegelslagaren J. Mattsson vid Tegelviks tegelbruk på Frösön, kakelugnsmakeriarbetare A. Westerberg samt kakelfabrikörerna Carl Boive i Uppsala, O. Forsell i Gävle, Forssell & Sörling i Gävle samt Olof Jonsson & Co i Arbrå.

Karlsson, David Elias född den 8/9 1866 i Forssa, Hälsingland. Han återfinns även under namnet Elis Carlsson, och då bl.a. i Kommerskollegiums årsberättelse 1890, handelsregister och adresskalendrar där uppgiven adress är Prästgat. 43. Karlsson flyttade till Östersund från Uppsala den 12/11 1889 och fanns här på gård 49B vid 1890-års folkräkning. 

Nordenström, Erik Jonas Emanuel. Kämpensborg. Född den 5/2 1857 i Östansjö, Håsjö. Efter att det 1888 blivit obligatoriskt med anmälan till handelsregistret för näringsidkare blev en sådan registrerad den 10/2 detta år. Sonen Carl, född 1897, blev också upplärd till kakelugnsmakare och var verksam fram till 1960-talet. Erik Nordenström avled den 21/11 1931.

Nyström, Ernst August Hugo, född 25/8 1891 i Arbrå, Gävleborgs län. Han lärde yrket hos sin far som var kakelugnsmakare i Arbrå och 1911 var han färdigutbildad kakelugnsmakare. Efter att ha varit bosatt i Lugnvik under några år flyttade han tillsammans med hustrun in till Östersund, och här startades så H. Nyströms kakelaffär. Företaget, nu ombildat till aktiebolag och med andra ägare, finns ju fortfarande kvar.

Nyqvist, Otto, född den 5/8 1858 i Sunne, Värmlands län. Vid 1890- och 1900-års folkräkning fanns han i Sundsvall, men den 7/4 1904 flyttar han med hustru och barn till Östersund. Här är uppgiven adress i nedanstående kalendrar först Storg. 15 därefter Köpm.gat 34 och i senare kalendrar Köpm.gat. 8. Den 25/3 1907 beviljades han inträde i Östersunds hantverksförening. Under ca. ett år, från slutet av 1910 till slutet av 1911 var familjen bosatt i Odenslund och där finns dom registrerade i 1910-års folkräkning. Tyvärr tycks Nyqvist ha gått i konkurs i slutet av 1909, men så här lyder hans anmälan till handelsregistret: ”Härmed får jag vördsamt anmäla att jag inom Östersund ämnar idka kakelugnsmakareyrket i förening med handel under firma Otto Nyqvist. Östersund den 14 april 1904 / Otto Nyqvist”. Otto Nyqvist avled den 14/4 1939 på Björkbacka ålderdomshem i Östersund.

Ollander, Nils Strömsund, född den 27/11 1913. Titulerades även plattsättare, vilket nog blev det huvudsakliga yrket efter att efter att uppsättningen av kakelugnar avtog. Ollander tillhörde under sin tid världseliten i långdistanslöpning och hade bl.a. svenskt rekord på 3000 m hinder. Nils Ollander avled 2001.

Bland fordringsägarna fanns bl.a. kakelfabrikanten Forsstén, Forssell & Co i Uppsala samt kakelugnsmakare P. Andersson. En orsak till konkursen tycks ha varit ett borgensåtagande tillsammans med bl.a. Olof Frank, vilket fick olyckliga konsekvenser. Dessutom bidrog de stora kostnaderna vid inrättande av verkstad och brännugn för tillverkning av lerkärl och kakel till det ekonomiska läget. Troligtvis fick han inte möjlighet att bränna några lerkärl eller kakel i sin nybyggda ugn eftersom den tillsammans med verkstad och boningshus gick förlorad vid konkursen, men han har fortfarande yrkesbeteckningen kakelugnsmakare i Jämtlands läns kalender 1917 och enl. ovanstående annons är han fortfarande verksam 1894. Enligt 1910-års folkräkning tycks sonen Erik Kristoffer också blivit kakelugnsmakare. Olsson avled den 2/2 1927.

Olsson, Erik Kristoffer Född den 15/3 1889 i Odenslund. Son till Eskil Olsson. Den 17/12 1914 flyttade han med sin unga familj till Tomtebo nr. 11 i Lugnvik, Ås församling. I samma fastighet bodde under en tid också Hugo Nyström med fru. Erik Kristoffer Olsson avled den 29/3 1916.

Sahlbom, Carl Olof (Olaf), född 28/12 1814 i Hedemora. Sahlbom var bosatt i Hudiksvall innan han med barn och hustru flyttade till Östersund 1840. Här var han verksam fram till 1848 då familjen flyttade till Ede i Offerdals socken. Där fortsatte han sin verksamhet som kakelugnsmakare fram till sin död i Ede den 24/12 1859. Därefter skall änkan Christina Zetterdal ha fortsatt med verksamheten, troligen med hjälp av sonen Carl Fredrik som då var knappt 20 år gammal. Änkan betecknas enl. 1860- års folkräkning som fattig. I bouppteckningen efter Sahlbom är det bara 2 murslevar och en större tack-järnsmortel med stöt som kan ha något samband med kakelugnsmakeriet. Bland tillgångarna fanns också några getter och får samt ett par hönor. I övrigt var tillgångarnas värde inte särskilt stort, och skulderna överskred dessa betydligt.

Exempel på annonstext: Undertecknad, som wunnit Burskap har i staden, såsom Kakelugnsmakare, får wördsamt tillkännagifwa, att hos mig finnes färdiggjorda Kakelugnar efter flera modeller, äfwensom andra arbeten som hörer till mitt yrke. Beställningar från Landsorten emottagas och expedieras skyndsamt, då de insändas under nedanskrifna adress; förswarligt arbete och billiga priser utfästes. Sundswall och Böhle i Maj 1847. C. E. Widinghoff.

Zetterberg (Hallstensson), Hallsten, Sveg. Född 1854 i Östmark, Värmland. Tituleras även smed. Flyttade 1878 till Herrö i Härjedalen.

Österlund, Karl Johan Gesäll. Född den 17/2 1860 i Lossa (Låssa) församling, Uppsala län. Han kom till Östersund från Stockholm 1883. Österlund flyttade 1886 till Sundsvall, men återvände året efter till Östersund. Enligt en notis i Jemtlands Tidning flyttade han den 30/10 1888 från gård n:o 213 i Östersund till Luleå , och där återfinns han som gesäll i 1890-års folkräkning. Österlund avlider i Katarina församling, Stockholm den 22/1 1938.

Dokumentation: Bengt Hansén, Östersund  Kontakt: bengt@signaturer.se