Kristinehamns Porslinsfabrik 1754 -1754
Trots att Anders Gunnarsson Låstbom och hans kollega bokhållare Nils Brun av Kungliga Kommerskollegium i Stockholm erhöll privilegier 1754 för uppförande av en porslinsfabrik i Kristinehamn (Christinahamn), finns inget som tyder på att fabriken togs i drift eller ens uppfördes. Det går inte att hitta någon information om fabrikens livslängd eller dess produktion, ej heller någon information om att det skall finnas eller har funnits föremål bevarade från tillverkningen. Att Låstbom och Brun får privilegier 1754 är utan tvivel klarlagt, men tiden därefter är höljd i dunkel. Därför kan man fråga sig om någon drift överhuvudtaget kom igång.

Anders Gunnarsson Låstbom (Lostbohm / Låstbohm) var son till Gunnar Bengtsson Låstbom och Maria Kihlberg. Han föddes i Låstads Socken Vadsbo 1698 och studerade i Uppsala på 1710-talet. Han var fr.o.m. 1724 gift med Anna Elisabeth Kolthoff (1703-1779) och tillsammans fick de 11 barn varav 5 överlevde barndomen. Ett av barnen, Herman, adlades till af Låstbom och blev så småningom lagman. 
1741 lämnar Anders Låstbom Uppsala tillsammans med hustru och barn och återvänder till Kristinehamn där han träder in i rollen som Rådman. Han var ägare till Ransäters gård, en gård som uppfördes av faderna Gunnar Låstbom 1715 och såld till Johan Gustav Geijer 1759. Anders stod även som ägare till Niklasdams-, Ålvbro- och Ransäters Bruk och blev genom sitt äktenskap med Anna Elisabeth Kolthoff också delägare i Ransäters Stångjärnshamrar i Ransäter. 
Brukspatron Anders Låstbom avled i Kristinehamn den 17 alt. 18 juli 1776 och ligger begravd i den Låstbomska graven vid Kristinehamns kyrka. I övrigt kan nämnas att Anders son, Herman af Låstbom, var en de lagmän som dömde J.J. Anckarström till döden för mordet på Kung Gustaf III vid maskeradbalen 1792.

Nils Brun föddes i Karlstad 1705 och var son till Torsten Brun och Magdalena Nilsdotter Tingberg. Han bar titlarna "Handelsman" och "Rådman" i mitten av 1700-talet och var då bosatt i Kristinehamn. Brun skall också ha ägt eller förvaltat Bjurbäckens bruk under en period i mitten av 1700-talet. Den 19 juli 1762, under rubriken "Döde i Landsorterne" publicerar Inrikes Tidningar nyheten om Nils Bruns bortgång. Det är också det enda om Nils Brun som kan hittas i tryck under 1700-talet.
 


Googlesök bara på signaturer.se           

Ronnie Gustafsson © 2012