|
|
| Kristinehamns
Porslinsfabrik 1754 -1754
|
| Trots att Anders
Gunnarsson Låstbom och hans kollega bokhållare Nils
Brun av Kungliga Kommerskollegium i Stockholm erhöll
privilegier 1754 för uppförande av en porslinsfabrik i
Kristinehamn (Christinahamn), finns
inget som tyder på att fabriken togs i drift eller ens
uppfördes. Det går inte att hitta någon information
om fabrikens livslängd eller dess produktion, ej heller
någon information om att det skall finnas eller har
funnits föremål bevarade från
tillverkningen. Att Låstbom och Brun får privilegier 1754 är
utan tvivel klarlagt, men tiden därefter är höljd i dunkel.
Därför kan man fråga sig om någon drift överhuvudtaget kom
igång. |
|
|
|
|
| Anders
Gunnarsson Låstbom
(Lostbohm / Låstbohm) var son till Gunnar Bengtsson Låstbom och
Maria Kihlberg. Han föddes i
Låstads Socken Vadsbo 1698 och studerade i Uppsala på
1710-talet. Han var fr.o.m. 1724 gift
med Anna Elisabeth Kolthoff (1703-1779) och tillsammans fick
de 11 barn varav 5 överlevde barndomen. Ett av barnen,
Herman, adlades till af Låstbom och blev så småningom
lagman. |
| 1741 lämnar
Anders Låstbom Uppsala tillsammans med hustru
och barn och återvänder till Kristinehamn där han träder
in i rollen som Rådman. Han var ägare till Ransäters
gård, en gård som uppfördes av faderna Gunnar
Låstbom 1715 och såld till Johan Gustav Geijer 1759.
Anders stod även som ägare till Niklasdams-, Ålvbro- och Ransäters
Bruk och blev genom sitt äktenskap med Anna Elisabeth
Kolthoff också delägare i Ransäters
Stångjärnshamrar i Ransäter. |
| Brukspatron Anders Låstbom avled i Kristinehamn den
17 alt. 18 juli
1776 och ligger begravd i den Låstbomska graven vid Kristinehamns kyrka.
I övrigt kan nämnas att Anders son, Herman af
Låstbom, var en de lagmän som dömde J.J. Anckarström till
döden för mordet på Kung Gustaf III vid maskeradbalen
1792. |
|
|
|
|
|
Nils Brun föddes i Karlstad 1705
och var son till Torsten Brun och Magdalena Nilsdotter
Tingberg. Han bar titlarna "Handelsman" och
"Rådman" i mitten av
1700-talet och var då bosatt i Kristinehamn. Brun skall också
ha ägt eller förvaltat Bjurbäckens
bruk under en period i mitten av 1700-talet. Den 19 juli 1762, under rubriken
"Döde i Landsorterne" publicerar Inrikes
Tidningar nyheten om Nils Bruns bortgång. Det är också
det enda om Nils Brun som kan hittas i tryck under 1700-talet.
|
|
|
