|
|
|
|
| August
Rignérs Kakelugnsfabrik 1857-1885
|
|
| August
Rignér föddes i ett mycket fattigt hem år
1821. Han tvingades själv i unga år ut på
arbetsmarknaden för att tjäna sitt uppehälle.
Då han skrevs in som lärgosse hos en
kakelugnsmakare i Göteborg valde han att i
motsats till sina kamrater, att spara sina intjänade
pengar. Genom flit förenad med yttersta
sparsamhet kunde han till slut lägga grunden
till sin blivande förmögenhet. Hans första
hundralapp räckte till inköp av ett eget hus i
Haga. |
| På
1850-talet fick August sitt mästarbrev. Han
valde då att starta sitt eget kakelugnsmakeri på
Husargatan i Haga. Det var en mycket välskött
verkstad som snart skulle förvandlas till en
stor kakelfabrik på Östra Skansgatan 69.
Tillverkningen bestod av förutom kakel- och
kakelugnar,
även byggnadsornament, konsoler samt en del
bruks- och nyttogods. |
|
 |
| August
Rignér |
|
Fabriken
gick redan från början bra, mycket tack vare de svåra
stadsbränderna i Gävle, Varberg, Ronneby, Jönköping
och Karlstad. Då städerna återuppbyggdes
försågs nästan alla bostäder med kakelugnar från
Rignérs fabrik. Inom en tioårsperiod hade August
blivit en förmögen man, så förmögen att han även
anlade en kakelfabrik i Malmö. August
Rignér var ärlig och omtyckt, dessutom en affärsman
med gott rykte. Han var konstälskare och kom
att bli en av
de största fastighetsägarna i Göteborg. 1870
köper han också en kakelfabrik i Gävle, den
s.k. "Västra Fabriken", eller Johannisfred
som den också kallades. Ett år senare ropar han in teaterhuset "Thaliatemplet"
i Göteborg för 112.000 kr.
Betalning gjordes kontant direkt på plats
till auktionsförrättarens stora förvåning.
1875 köper han också Uddevalla Teater för
3.000 kr. |
| August Rignér
avlider måndagen den 1 november 1880 men arvsskiftet sker
inte förrän 5 år senare 1885. I sitt testamente ger han 15.000 kr till "Hemmet för
obotligt sjuka", 5.000 kr till till Götiska Förbundet
och 4.100 kr läggs som grund till en stipendiefond att
utdela "Stipendier för arbetares förkofran genom
resor i utlandet". Fonden finns kvar ännu idag. Efter August Rignérs död drivs
kakelfabriken av sterbhuset fram till
arvsskiftet 1885 då fabriken tillfaller brodern
Victor Rignér. |
|
|
|
|
|
|
|
| Victor
Rignér 1851-1910 |
|
| August
hade en mindre framgångsrik bror, kakelfabrikör
Victor Albert Rignér. Victor flyttade runt och
fanns på olika platser i både utlandet och Sverige.
1850 emigrerade han till Australien där han letade
guld. Han köpte även fastigheter som han på grund av hemlängtan
övergav då han återvände till Sverige. Återkommen
till Sverige startar han egen kakelfabrik i Malmö. Men
Victor var ingen affärsman, fabriken gick i konkurs
1887. Konkursförvaltaren
hittar så många tveksamheter i Victors
bokföring att han begärs häktad. Han var säkerligen medveten
om att han låg illa till, för när han skulle
hämtas och sättas i häkte, var han spårlöst
försvunnen.
Efter utfärdad efterlysning kunde han till slut
gripas i Köpenhamn den 12 juli samma år. Om vad
som hände efter gripandet och ev. följder, finns inga uppgifter. |
| Några år
tidigare 1870, då brodern August Rignér köpte
den "Västra Fabriken" i Gävle,
skickar han Victor att driva den. Förmodligen handlar
det då om att starta tillverkning av en ny typ
kakelugnar med bättre hårdhet, en tillverkningsform
som August fått patent på samma år. Även om Victor fanns
på plats i Gävle under olika perioder, är det
osäkert om någon tillverkning kom igång där. Gävlefabriken
säljs 1876. |
|
Victor
fick ett stort arv efter sin bror August vid
bodelningen 1885 och med tanke August kakelfabrik, alla
fastigheter, teatrar och annan förmögenhet, kan man förstå
omfattningen av hela dödsboets värde. Victors
andel i arvet var av betydande storlek, men på grund av
Victors dåliga affärssinne hade han inte långvarig
lycka av arvet. Victor avlider
i Göteborg 1910. |
|
|
Västra
Fabriken, se Gefle
Porslinsfabrik
|
|
|
|
|
