|
|
|
Rudholms Kakelfabrik 1866-1914
|
|
Johan Zacheus Rudholm, son till en kakelugnsmakare, föddes i Ystad 23 augusti
1828. Han är 21 år gammal då han vandrar till
Lund för att bli gesäll. Efter en period i Lund fortsätter han
till Göteborg och senare även till Mariestad där han
arbetar som verkgesäll. Johan återvänder
snart till Göteborg där han
träffar sin blivande hustru Dorotea Fredrika Bergström,
dotter till A.P. Bergström vars krukmakarverkstad i
Alingsås han övertar tillsammans med sin svåger. 1857
gifter sig Johan och Dorotea och 1859
flyttar de till Uppsala där han deltar i uppförandet
av Kungsängens Kakelfabrik. Han stannar i Uppsala under
ett år och arbetar då som Teknisk Ledare vid fabriken.
1860 får han sitt mästarbrev och från 1861 arbetar han
som verkmästare vid C.A. Petterssons Kakelfabrik i
Stockholm. |
| Johan Zacheus Rudholm hade
inga egna barn och av den anledningen reser han 1864
till syster i Malmö för att hämta sin systerson John
Johnsson f. 1862, som han
också adopterade. 1866 flyttar familjen till
Norrköping och där
grundar han stadens första
kakelfabrik - J.Z Rudholms Kakelfabrik. Kakelfabriken förlades på Nya Rådstugegatan 30
och enligt de ritningar som finns bevarade var produktionen fördelad
över tre våningar med en brännugn på varje våning.
Tidpunkten kunde inte vara bättre vald då östra
stambanan mellan Katrineholm och Norrköping invigdes
just detta år och gav Rudholm goda möjligheter till
transporter. |
|
 |
 |
 |
| Johan
Zacheus Rudholm |
Personalstyrkan
vid nedläggningen 1914 |
John
Rudholm |
|
| John
som nu bär efternamnet Rudholm, studerade först vid
Norrköpings Tekniska Skola och fick sedan praktik hos
fadern vid Kakelfabriken. Därefter arbetade han ett par
år hos B.H. Lundgren i Stockholm och St. Eriks
Lervarufabriker i Uppsala innan han avslutade
sina studier i Tyskland. 1883 börjar han arbeta vid
Kakelfabriken i Norrköping. |
| Rudholms
Kakelfabrik hade god försäljning, mycket beroende på
att Norrköping vid denna tid var en snabbt växande
industristad. Nya hyreshus byggdes i snabb takt och det
skapade i sin tur stor efterfrågan på kakelugnar. För
att möta behovet byggdes fabriken ut vid ett par tillfällen efter
1882.
Rudholms specialtité var praktugnar i bl.a. Jugendstil och
till sin hjälp hade han flera duktiga arkitekter, men trots
de vackra praktugnarna bestod ändå 90 % av
försäljningen av enkla vita ugnar i prislägen under
100 kr. |
|
|
År
1888
blir John delägare i kakelfabriken och samtidigt byter
de namn till J.Z. Rudholm & Cnis
Kakelfabrik. John övertar verksamheten helt från 1
januari 1900 och
blir därmed ensam ägare, därefter går fabriken under
gamla namnet Rudholms Kakelfabrik. Natten
till tisdag 1 maj 1904 avlider Johan Zacheus Rudholm
efter en lång tids sjukdom, han sörjs av hustrun Dora
och sonen John. 1910 ombildas företaget till
aktiebolag och går därefter under namnet AB Rudholms Kakelfabrik. |
|
|
De
tillverkade ca 1000 kakelugnar/år fram till 1896,
därefter sjunker efterfrågan och tillverkningstakten
dras ner. Efter 1908 redovisar företaget ingen vinst
alls, med undantag av år 1912. Antalet anställda
uppgick till ca 35 personer under fabrikens goda år,
men när
nedgången kom så reducerades också antalet anställda.
1913 fanns 21 personer kvar i företaget och de arbetade
dessutom med förkortad arbetstid. 1914 läggs fabriken ner och
familjen flyttar till Uppsala, John Rudholm återfinns
senare på St Eriks Lervarufabriker där han bl.a.
utarbetar den för St Eriks så välkända gröna
kopparoxidglasyren. Johan avlider 1941. |
 |
| Annons
i Dagens Nyheter 1897 |
|
|
Personer
som på ett eller annat sätt varit inblandade vid
Rudholms Kakelfabrik: Ägare J.Z.
Rudholm och John Rudholm. Verkmästare G.E. Sandström.
Arkitekter Carl Westman, Axel Lindgren, Elis Benckert, Magnus Dahlander,
Carl G Bergsten, Carl Bergsten, Hagström och Ekman.
Konstnärer Carl Stenberg och Axel Törneman. |
|
 |
 |
 |
 |
| Kakelugn
No 112 |
Kakelugn
No 124 |
Kakelugn
No 7 |
Köksspis |
|
|
|
|
Informationskällor:
Norrköpings Museum samt Sveriges Handel och Industri -
Ord och Bild 1905 samt artikel i Sv. Dagbladet 1904 |
|
Tack till
P-Å Olsson för hjälp med arkivmaterial. |
|
|
|
