Kruk- och Kakelugnsmakare i Södermanlands Län på 17- och 1800-talet
Möjligtvis berodde det på de många slotten och herrgårdarna i länet att det även fanns ett stort antal kruk- och kakelugnsmakare verksamma där. Avsättningen torde ha varit tämligen god med sådana köpstarka kunder i närområdet.

Naturligtvis var koncentrationen av dessa hantverkare som störst i de större städerna Nyköping och Eskilstuna, men även i till exempel Mariefred och Torshälla var deras antal förvånansvärt stort. Nu var det inte enbart i städerna som det fanns representanter för denna yrkesgren, utan ett förhållandevis stort antal hade etablerat sig på landsbygden. De socknar där hantverket utövades i lite större utsträckning var bland annat Bettna, Lerbo, Sköldinge, Floda, Lilla Malma (Malmköping) och framförallt Västra Vingåker.
Benämningarna kruk- och kakelugnsmakare berättar inte något direkt om vad som tillverkades vid hantverkarens verkstad. Under 1700-talet användes mestadels titeln krukmakare medan det under 1800-talet blev mer vanligt att kalla hantverkaren för kakelugnsmakare. Detta oberoende om det bara tillverkades krukor och annat hushållsgods i verkstaden eller enbart kakel. I det flesta fall framställdes nog båda produkterna hos de enskilda hantverkarna. Möjligtvis är det därför som de olika yrkesbenämningarna har använts om samma person vid olika tillfällen. Detsamma har även blivit gjort i denna dokumentation. I slutet av 1800-talet tillkom så den yrkesgrupp som enbart sysslade med uppsättning av i många fall fabrikstillverkade kakelugnar. Dessa benämndes även de som kakelugnsmakare...
Denna dokumentation finns endast som

Dokumentation: Bengt Hansén, Östersund © 2019 

 


Googlesök bara på signaturer.se           

Ronnie Gustafsson © 2012