|
Kruk-
och Kakelugnsmakare i Södermanlands Län på 17- och
1800-talet |
Möjligtvis berodde det
på de många slotten och herrgårdarna i länet
att det även fanns ett stort antal kruk- och
kakelugnsmakare verksamma där. Avsättningen
torde ha varit tämligen god med sådana köpstarka
kunder i närområdet.
|

|
Naturligtvis var
koncentrationen av dessa hantverkare som störst
i de större städerna Nyköping och Eskilstuna,
men även i till exempel Mariefred och Torshälla
var deras antal förvånansvärt stort. Nu var
det inte enbart i städerna som det fanns
representanter för denna yrkesgren, utan ett förhållandevis
stort antal hade etablerat sig på landsbygden.
De socknar där hantverket utövades i lite större
utsträckning var bland annat Bettna, Lerbo, Sköldinge,
Floda, Lilla Malma (Malmköping) och framförallt
Västra Vingåker.
|
Benämningarna
kruk- och kakelugnsmakare berättar inte något
direkt om vad som tillverkades vid hantverkarens
verkstad. Under
1700-talet användes mestadels titeln krukmakare
medan det under 1800-talet blev mer vanligt att
kalla hantverkaren för kakelugnsmakare. Detta
oberoende om det bara tillverkades krukor och
annat hushållsgods i verkstaden eller enbart
kakel. I det flesta fall framställdes nog båda
produkterna hos de enskilda hantverkarna. Möjligtvis
är det därför som de olika yrkesbenämningarna
har använts om samma person vid olika tillfällen.
Detsamma har även blivit gjort i denna
dokumentation. I slutet av 1800-talet tillkom så
den yrkesgrupp som enbart sysslade med uppsättning
av i många fall fabrikstillverkade kakelugnar.
Dessa benämndes även de som kakelugnsmakare... |
Denna
dokumentation finns endast som  |
|
|
|
Dokumentation:
Bengt Hansén, Östersund ©
2019 |
|
|
|
|
|