|
|
Kruk-
och Kakelugsmakare i Västmanland under 17- och
1800-talet.
|
I
denna dokumentation över kruk- och
kakelugnsmakare i Västmanlands län, har även
några verksamheter i landskapet Västmanland
belägna i Örebro län blivit redovisade. Dessa
hade sin hemvist i Lindes lands- och stadsförsamling
(Lindesberg) samt i Nora och Ljusnarsberg. I
motsats till Södermanlands län, där en stor
del av kruk- och kakeltillverkningen även
bedrevs på landsbygden, så skedde detta i Västmanland
huvudsakligen inne i städerna.
|

|
Benämningarna
krukmakare och kakelugnsmakare berättar inte något
direkt om vad som tillverkades vid hantverkarens
verkstad. Under 1700-talet användes mestadels
titeln krukmakare medan det under 1800-talet
blev mer vanligt att kalla hantverkaren för
kakelugnsmakare. Detta oberoende om det bara
tillverkades krukor och annat hushållsgods i
verkstaden eller enbart kakel. I det flesta fall
framställdes nog båda produkterna hos de
enskilda hantverkarna. Möjligtvis är det därför
som de olika yrkesbenämningarna har använts om
samma person vid olika tillfällen. Detsamma har
även blivit gjort i denna dokumentation.
|
I
slutet av 1800-talet tillkom så den yrkesgrupp
som enbart sysslade med uppsättning av i många
fall fabrikstillverkade kakelugnar. Även de benämndes
som kakelugnsmakare.
|
Denna
dokumentation, som i huvudsak tillkommit genom
uppgifter i mantalslängd, kyrkoarkiv och
Kommerskollegiums fabriksberättelser har till
stor del begränsat sig till 1800-talet beroende
på att det är under detta århundrade som
arkiven varit lättillgängligast och
hantverksproduktionen som störst. Dokumentation
är emellertid långt ifrån en fullständig
redogörelse över de kruk- och kakelugnsmakare
som varit verksamma i länet.
|
|
De
adresser, som till exempel hus-/tomtnummer eller
gårdsnamn, vilka förekommer i texten är sådana
där personerna var mantalsskrivna eller
kyrkobokförda och i de flesta fall bosatta. Även
om verkstäderna huvudsakligen var placerade i
anslutning till bostäderna, så kan det finnas
enstaka fall där de hade blivit uppbyggda på
annan plats. De årtal som finns angivna i dokumentationen angående
när personer har flyttat är uppgifter som hämtats
från kyrkoarkiven, men troligtvis kunde det
ibland dröja både ett eller flera år innan en
flytt blev införd i längderna. Även födelsedatum
kan i vissa fall vara osäkra. Där det varit möjligt
att hitta uppgifter i födelseboken och dessa
uppgifter inte stämmer mot de som finns angivna
i husförhörslängderna, så har födelsebokens
födelsedatum använts i dokumentationen. |
|
|

|
|
|
Dokumentation:
Bengt Hansén Östersund © 2019
|
Denna
dokumentation finns endast som
|
|
|
|