|
|
Wilhelm
Kåge 1889-1960
|
|
Wilhelm
Kåge, keramiker, formgivare och konstnär, född som
Algot Wilhelm Nilsson den 6 mars 1889, son till
grosshandlare N.J. Nilsson och Kristina
Lundstedt. Kåge
studerade vid Wilhelmssons Målarskola 1908-1909, Johan
Rodhes Konstskola i Köpenhamn 1911-12 samt vid
Plakatschule i Munchen 1914. Under 1910-talet
försörjde han sig som reklamkonstnär
och gjorde bl.a. affischer
till teaterförställningar och olika utställningar.
Han var då bosatt på Storgatan 44 i Stockholm. |
I
samband med Hemutställningen på
Liljevalchs
1917, där han deltog med sina affischer, uppmärksammades
han av ledningen för Gustavsbergs Porslinsfabrik. De hade
lidit ett svidande nederlag vid Baltiska utställningen
1914 och skulle denna höst 1917, delta vid en avgörande
utställning på Liljevalchs i Stockholm. De bad då Kåge
att göra en tillfällig insats för fabriken. Kåge som
inte hade en aning om hur porslinstillverkning fungerade
och vad som krävdes av honom, accepterade utmaningen. Han
hade då ingen kunskap i varesig lera, drejning, eller
glasering. |
Kåge
kastade sig in arbetet och lyckades med sina
siluetter ge fabriken en verklig seger på utställningen.
Han skapade också sin första servis
"Arbetareservisen" till denna utställning. Fabriksledningen var så imponerad av hans arbeten att de
beslutade anställa honom. Emellertid hade de inte råd
att ha honom anställd i mer än 100 dagar per år, vilket
Kåge accepterade. De övriga 265 dagarna årligen ägnade
Kåge åt resor i Europa, Afrika, Amerika och Östasien. |
1918 gifter sig
Kåge med danskonstnärinnan
Jenny Hasselquist, men äkenskapet knakar i fogarna redan
från början och
1922 skiljer de sig. Kåge gifter omedelbart om sig
med Lilian
Rössel, men det äktenskapet blir ännu kortare, de
skiljer sig redan efter några få månader. Kring 1925
anställs Kåge på heltid vid Gustavsberg, samtidigt
flyttar han till Gamla Brogatan 25. 1941 är det dags för
Kåges tredje äktenskap, denna gång med Gabriella
Kesztler. De levde sedan tillsammans
ända fram
till Kåges död 1960 |
|
Kåge
skapade en mängd vackra nytto- och prydnadsföremål vid
Gustavsberg. Han arbetade i unikt stengods från 1929
(Farstagodset) och skapade Argenta med silverdekor till
utställningen i Stockholm 1930.
Han gjorde även en mängd uppskattade servisdekorer som
t.ex. Apollo, Blå bukett, Bungalow, Eldorado, Formosa, Fågel
Blå, Grå ränder, Guldstjärna, Holland, Liljeblå,
Praktika, Pyro, Safir, Spaljé och Tussilago. Han
målade fajansgods på 1940-talet och tog initiativ
till grundandet av Gustavsberg Studio tillsammans med Stig Lindberg och
Bernt Friberg. |
1949
överlämnar han rollen som konstnärlig ledare till sin
kollega Stig Lindberg. Han fortsätter dock med sitt
studioarbete vid Gustavsberg fram till 1960 då han
tvingades sluta på grund av sjukdom. 1950 utnämns han
till Professor och den 25 november 1960 avlider han i cancer. Kåges
konstföremål finns representerade i Nationalmuseum och
Kungliga Biblioteket i Stockholm, Konstindustrimuséerna i
Oslo, Köpenhamn, Wien, Budapest och Prag, samt på
Metropolitan Museum i New York. |
Mer om
Argentamåleriet finns på sidan om Heinz
Erret |
|
|
|
|
Exempel på
stämplar och signaturer
|

|
|
|
|
|
|