|
| Anjous
Kruk- och Kakelugnsmakeri 1869-1959
|
|
 |
| Carl
Anjous kruk- och Kakelugnsmakeri är sedan 1961
ett bevarat minnesmärke över den tillverkning
som en gång utövades på platsen. |
|
| Carl-Eric Anjou
föddes i Vimmerby 1837 och fick sin utbildning hos
kakelugnsmakaremästare Hagberg i Söderköping innan
han som gesäll beger sig till bl.a. Västhorja
utanför Värnamo. Från Värnamo flyttar han till
Göteborg och senare också till Kungälv där han
arbetar hos krukmakare Rosengren. Några år senare
återfinns han hos kakelugnsmästare Olsson, även denne
verksam i Kungälv. Efter tiden i Kungälv arbetar han
en kort tid i Alingsås innan han 1863 kommer till
Skene där han övertar "Kullens Kakelugns- och
Stenkärlsfabrik". Där stannar han till 1868. |
| Något
år tidigare har Carl-Erik köpt ett äldre bostadshus i
Hajom socken som han låter flytta till platsen
Tåglyckan i Skene. När så huset är på plats låter
han bygga en keramikverkstad i direkt anslutning
till huset, allt står klart 1869. Under uppförandet av
byggnaderna anländer Matilda Sjöborg till platsen och
något år senare gifter hon sig med Carl-Erik. |
| 1873
avlider Carl-Erik och verksamheten fortsätter nu
under ledning av änkan Matilda. Samma år som Carl-Erik
avlider anländer kakelugnsmakare Salomon Johansson till
verkstaden. Änkan Matilda och Salomon gifter sig 1875 och
tillsammans med Carl-Eriks son Alfred fortsätter de
driften fram till 1923 då Salomon avlider. I samband
med Salomons frånfälle övertas verkstaden av Alfred
Anjou. |
| Alfred Anjou
gifter sig med Augusta Larsdotter och tillsammans får
de sex barn, fem döttrar och en son. När Alfred
avlider 1923 tar sonen Carl-Erik över tillverkningen
och fortsätter verksamheten fram till sin död 1959.
Därefter finns ingen som kan eller vill överta
verkstaden vilket resulterar i att verksamheten läggs
ner. |
| I
Anjous kruk- och kakelugnsmakeri tillverkades kakelugnar
och
traditionellt krukmakargods. 1874
tillverkades 15 kakelugnar och 24000 föremål i
keramik. Från år 1900 upphörde tillverkningen av
kakelugnar och därefter tillverkades endast
krukmakerigods. Leran hämtades i Viskan vars bottenlera
höll mycket hög kvalité. Krukmakeriet finns
fortfarande kvar och ägs sedan 1961 av den lokala
hembygdsföreningen. |
|
Personer:
Carl-Erik Anjou 1869-1873, Matilda Anjou och Salomon
Johansson 1873-1923, Alfred Anjou 1924-1931, Carl-Erik
Anjou 1931-1959. Dessutom fanns ett flertal lärlingar
och gesäller vid verkstaden. Under sista åren även
praktikanter som t.ex. Eva Sjögren. |
|
|
|
|
