|
|
|
|
| Johannisfred
- Norra Fabriken 1839-1855
|
| Det
är svårt att bestämma ett exakt datum då
grunden till Gefle Porslinsfabrik läggs, mycket på grund av
de många namn- och ägarförhållanden som
rådde under andra halvan
av 1800-talet och början av 1900-talet. Men allt började
när den tyska porslinsarbetaren Johan Oest
anlände till Gävle. |
 |
| Johannisfred
i Gustavsbro där tillverkningen tog sin
början |
|
| Johan
Henrik Oest föddes i Hannover 1805. Han
förlorade sina föräldrar tidigt och kom som
ung pojke till Gustavsberg där han fick
anställning som porslinsarbetare.
1839 flyttar han till Gävle där han strax
utanför staden köper en bit mark som han
döper till "Johannisfred". Där
grundar han en fajansfabrik för tillverkning av
allehanda lergods. Till en början och under en
kortare tid hade han hjälp av Polacken Peter Groschinsky. |
|
|
Tillverkning och
försäljning gick bra och utökades efter hand. Snart
stod Oest som leverantör av krukmakaregods i gul fajans
till både Gävle, Falun och andra orter i Mellansverige.
Vid denna tid hade han också god hjälp av Olof
Forssell, Johan Forssten och Erik Boberg.
|
|
Johan Oest avlider 1855. Samma år och på egen begäran
förklaras hans änka Anna Cristina omyndig och den 30
maj 1855 säljs fajansfabrikör Johan Oest hela sterbhus
inklusive boningshus och två fabriksbyggnader på
auktion. Därmed upphör också all tillverkning. Oest
medhjälpare Forssell, Forssten och Boberg startar två år senare en egen kakelfabrik i södra delen
av området, den södra fabriken. Fabriken Johannisfred står
därefter outnyttjad ända fram till 1867 då Lars
Herman Sörling träder in och startar tillverkning av
kakelugnar där. Han driver fabriken i mycket
begränsad omfattning fram till 1870 då han
överlåter den till August Rignér, kakelugnsfabrikör i
Göteborg. Sörling ansluter
sig istället till Forssell, Forssten och de andra i Södra Fabriken. |
| August
Rignér var en mycket förmögen man och sedan 1857
ägare till en Kakelugnsfabrik i Göteborg.
Han ägde dessutom ett stort antal fastigheter i Göteborg och
på andra platser i Sverige, bl.a. Stora Teatern i
Göteborg och Uddevalla Teater. Rignér köper kakelfabriken
av Sörling 1870 och ger sin
bror Victor Rignér uppdraget att resa till Gävle för
att driva den nya fabriken. Det finns dock inget som tyder på att Victor
lyckades få igång någon tillverkning där. 1876 säljer August Rignér fabriken till
E.A.
Schönning som 1893 startar Gefle Glasbruk i
fabrikslokalerna. |
|
|
|
| Södra
Fabriken / Gefle Porslinsfabrik 1857-1979 |
| 1857
två år efter Johan Oest död, grundar Olof Forssell,
Johan Forssten och Erik Boberg en egen kakelfabrik i södra delen
av området. Vid den nya fabriken som kom att kallas den Södra Fabriken
eller Forssells Kakel- och Fajansfabrik, tillverkades
främst kakelugnar och div. hushållsartiklar.
1859 byter de namn till Gefle Kakel- och Fayencefabrik
och startar tillverkning av föremål i fajans. Därefter
kommer en tid med flera namnbyten och
ägarkonstruktioner. Från år 1864 går fabriken under
namnet Forssten
& Forssell, under 1880-talet är det Forssell
& Sörlings Kakelfabrik. Trots att Olof
Forssell avlider i augusti 1889 drivs fabriken vidare
under hans namn i ytterligare 5 år. Från 1891 går
fabriken under namnet O.
Forssells Kakel- och Fajansfabrik och efter
konkursen 1893 Gefle Kakelfabrik,
då under ledning av John Rettig
samt Gustaf och
Georg Holmström. Boberg lämnade fabriken redan
1874 och grundade istället Bo Fajans på Gröneberg
några kilometer västerut.
Carl Johan Andersson var delaktig från 1894 men slutade
1907 och startade istället AB Keramik i Gävle, senare
namnändrad till
Hagaströms Keramik. |
 |
| Gefle
Porslinsfabrik. Foto: Gunnar Sundgren,
Upplandsmuseet. |
|
| Under
perioden 1907-1910 störs produktionen av bl.a. en stor
brand 1908, samt av flera strejker
och lockouter. Detta medför stora störningar och att tillverkningen
tidvis avstannar. John Rettig avlider 1907 och från
september 1910 ägs fabriken av Gustaf Holmström. Han
driver fabriken tillsammans med sin son Björn och
verkmästare Gustav Arvid Asplund. Fabriken går därefter under
namnet Gefle Porslinsbruk även om namnet Gefle
Kakelfabriks AB lever kvar ännu något år.
Under sommaren 1912 begärs fabriken i likvidation och
den 17 november samma år totalförstörs
fabriken i en våldsam brand.
Fabriken återuppbyggs och står färdig för drift
1913, nu ombildad till Gefle Porslinsfabrik eller
"Pottan" som den kom att kallas i folkmun och med
Waldemar Meyer som VD. Efter branden startas också
tillverkning av servisporslin. |
 |
 |
| Bild
1 visar hur Gustav Arvid Asplund, verkmästare på
Gefle Porslinsfabrik på 1910-talet, arbetar med
inläggningar i modellkammaren. På bild 2
drejar han en stor kruka. Asplund var även anställd
hos föregångaren Gefle Kakelfabrik. Bildkälla:
Länsmuseet Gävleborg |
|
| I samband med världskrigets
utbrott 1914 drabbas Gefle Porslinsfabrik av stora problem. Det går inte att
få fram den lera som behövs och den ersättningslera som finns håller
mycket låg kvalité. Under de efterföljande två åren tvingas Gefle
Porslinsfabrik att tillsammans med de övriga
porslinsfabrikerna, höja priset på sina
färdigprodukter med totalt 40%. Detta på grund
av de under krigsåren dyra transporterna samt de
oerhört höga kolpriserna. För att kunna tillgodose
efterfrågan på porslin under denna period, var det både enklare och mer lönsamt
att importera sitt porslin från t.ex. tyska fabriker,
något som även ägarna till Gefle Porslinsfabrik
gjorde. |
| Under
krigsårens slut 1917-18 var problemen i stort sett
över och en betydande utvidgning av fabriken
påbörjas. De uppför två större byggnade som
utvidgning av fabriken, samt ytterligare en byggnad att
användas till förråd. Utöver detta byggs bostäder
till åtminstone 70 arbetarefamiljer. Men de goda
tiderna varar inte länge. Under 1920 och 30-talet
brottas fabriken återigen med stora ekonomiska problem vilket leder till att Upsala Ekeby går in som
ägare 1935. Från och med 1968 upphörde all tillverkning av
prydnadssaker och under 1970-talet genomgår Upsala Ekebykoncernen stora
omstruktureringar vilket resulterar i att Geflefabrikens porslinstillverkning upphör. De sista
åren innan nedläggningen 1979 ägnade de sig
bara åt att dekorera och glasera importerat
porslin från den Norska porslinsfabriken
Egersund. |
 |
| Gefle
Porslinsfabriks sista VD Waldemar Meyer på 50-årsdagen 1926.
Han var |
| brorson till den kände konstgjutaren Otto
Meyer.
Bildkälla: Geni. |
|
Waldemar
Meyer, industriman, född i Moskva den 26
januari 1876, son till godsägare Julius Fredrik
Wilhelm Meyer och Nicolajevna de Bouve. Waldemar
var också brorson till den välkända Otto Meyer
som vid denna tid drev ett konstgjuteri i
Stockholm. |
| Waldemar
Meyer kom till Sverige 1884 och studerade först i
Stockholm och Växjö innan han reste vidare för
keramiska studier i Tyskland och Österrike. När
han i början av 1900-talet återkom till Sverige
arbetade han för ett par affärsföretag i
Stockholm och under åren 1910-1912 fungerade han
som generalagent åt Tyska och Österrikiska
porslinsfabriker. 1912 träder han in som
disponent och VD för Gefle Porslinsfabrik och
under hans ledning höjdes den konstnärliga
standarden avsevärt. Fabriken utvecklades
därefter till att bli en av de mera
betydelsefulla i branchen. |
| Waldemar
är sedan fabrikens huvudintressent från 1922
fram till året efter Upsala Ekebys övertagande
1935. Efter Upsala Ekebys övertagande kvarstod
Waldemar kvar som fabrikens styrelseordförande
under ytterligare några år och från början av
1940-talet hade han även post som styrelseledamot
vid Karlskrona Porslinsfabrik. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Konstnärer
vid Gefle Porslinsfabrik:
|
|
|
 |
 |
 |
| Arthur
Percy |
Dorothy
Clough |
Lillemor
Mannerheijm |
|
|
|
| Andersson,
Göran |
Freymann,
Paula von |
Mannerheim,
Lillemor |
Skawonius,
Sven-Erik |
Wessely,
Willy |
| 1960-talet |
1962-1964 |
1949-1957 |
1950-talet |
1919-1923 |
|
|
|
|
|
|
Asplund,
Georg Kristian |
Hansson,
Nils |
Melander-Jungermann
B |
Staehr-Nielsen,
Eva |
Wibom,
Maggie |
| 1911-? |
1936- |
1960-talet |
1952 |
1933-1934 |
|
|
|
|
|
| Atterberg,
Ingrid |
Holmström,
Björn |
Nerman,
Einar |
Ternell,
Berit |
Willborg,
Märta |
| 1950-talet |
1910-1913
/ 1922-1948 |
1910-talet |
1957-1972 |
1930-talet- |
|
|
|
|
|
| Blomberg,
Kjell |
Johnsson,
Ivar |
Percy,
Arthur |
Thomson,
Anna-Lisa |
- |
| 1950-talet |
1930-talet |
1923-1960 |
1933-1936 |
- |
|
|
|
|
|
| Clough,
Dorothy |
Lindstrand,
Vicke |
Petersson,
Arvid |
Trost,
Eugen |
- |
| 1953-1967 |
1942-1950 |
Ingen
uppgift |
1922-1963 |
- |
|
|
|
|
|
| Eriksson,
Algot |
Lynd,
Jackie |
Ringström,
Helmer |
Wallström,
Ruben |
- |
| 1917 |
1970-talet |
1942-1979 |
1910-1948 |
- |
|
|
|
|
|
| Eriksson,
Folke |
Löfgren,
Barbro |
Simmulsson,
Mari |
Wengström,
Arne |
- |
| 1948- |
1962-1969 |
1949-1972 |
Civilingenjör
1949- |
- |
|
 |
| Herbert
Andreas Perje |
|
 |
| Ruben
Wallström stående t.v. tillsammans med
medarbetare |
|
|
|
Carnerud,
Karl Ivar, född Carlsson på Kungsholmen i Stockholm den 4 juli 1897, från 1939 gift med Margit Carnerud (1914-1994). Anställd på Gefle Porslinsfabrik perioden 1911-62, dessutom känd spjutkastare för Gefle IF under perioden 1915-28. Han avled i Gävle den 9 december 1983. |
|
|
|
Nordbye,
Arvid Brynjulf, keramiker och ingenjör född i Norge den 13 februari 1913. Anställd vid Gefle Porslinsfabrik under 1950-talet där han bl.a. skapade glasyrer som Mangania och blomsterskålar. Död i Helsingborg den 12 augusti 1977. |
|
|
|
Perje,
Herbert Andreas, gravör född i Stockholm den 9 juli 1890, från 1915 gift med Ester Nikolina f. Gävle 1896. Perje var anställd som gravör på Gefle Porslinsfabrik 1911-55. Ligger bakom serviserna Alice, Anglo, Blå Ros, Dalros, Elin, Fenix, Hera, Maria, Mignon och Nore m.fl. Han avled i Spånga den 2 december 1981. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Gefle
Porslinsfabriks Serviser och Modeller - Klicka Här
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilder från tillverkningen vid Gefle Porslinsfabrik
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Fabriksstämplar
och signaturer vid Gefle
Porslinsfabrik
|
|
|
|
Perioden 1839-55 stämplades godset "Gefle"
(Johannisfredfabriken). 1864-69 "FF" (Forssten & Forssell).
1891-94 "FK" eller "FK GEFLE"
(Forssells Kakel- och Fajansfabrik) och från 1894 se
bilder nedan.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1894-1910
|
1913-1925
|
1925-1939
|
1925-1939
|
1939-1959
|
1960-1961
|
1961-1971
|
1972-1979
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Arthur
Percy
|
Anna-Lisa
Thomson
|
Maggie
Wibom
|
Maggie
Wibom
|
Maggie
Wibom
|
Vicke
Lindstrand
|
| 1923-1960
|
1933-1952
|
1933-1934
|
1933-1934
|
1933-1934
|
1942-1950
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lillemor
Mannerheim
|
Ingrid
Atterberg
|
Ingrid
Atterberg
|
Ingrid
Atterberg
|
Ingrid
Atterberg
|
Mari
Simmulson
|
| 1949-1957
|
1944-1963
|
1944-1963
|
1944-1963
|
1944-1963
|
1944-1972
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
S.E.
Skawonius
|
Kjell
Blomberg
|
Kjell
Blomberg
|
Dorothy
Clough
|
Dorothy
Clough
|
Dorothy
Clough
|
Berit
Ternell
|
| 1935-1939
(1957)
|
1953-1957
|
1953-1957
|
1954-1957
|
1954-1957
|
1954-1957
|
1957-1972
|
|
|
|
