Hjobergs Krukmakeri 1850-2011 / Hjobergs Kakelmakeri 2018-
Krukmakarna Hjobergs tradition tar sin början redan i slutet av 1700-talet då Lars Hjoberg startade ett krukmakeri i Uddevalla. Från den dagen har traditionen följt med i släkten ända fram till våra dagar. När Lars sonson Martin August Hjoberg kommer till Västra Bodane i Dalsland 1850, får han arbete hos Brukspatron E. Torsell vid Västra Bodane Lerkärls- och Kakelugnsfabrik, men där blir han inte långvarig. Redan samma år slutar han vid fabriken och startar sitt eget kruk- och kakelugnsmakeri vid Norra Flicksäter. Där tillverkar han både kakelugnar och vanligt lergods. När Martin August avlider 1894 övertas verkstaden av sonen Carl Hjoberg.
Albin Hjoberg
Verksamheten har därefter gått i arv från generation till generation. Mimmi Lundsgård Hjoberg var den nionde och sista generationens krukmakare, samtidigt var hon också den första kvinnan att överta verksamheten. Hon avled sommaren 2011. När sonsonen Albin övertar verksamheten 1929 så läggs kakelugnstillverkningen ner och verksamheten flyttas till Färgelanda. Han var också den siste att arbeta på heltid i verkstaden. I samband med flytten till Färgelanda börjar också sonen Edgar att arbeta i krukmakeriet, dock bara på fritiden. Edgar arbetade i huvudsak som murare. 
Edgar Hjoberg
Hjobergs tillverkning bestod av bl.a. krukor, fat, ljusstakar, mjölkfat, blomkrukor, drickebollar, munklyktor, tranlampor, vaser, tomtar och lergökar. Det mesta såldes på marknader runt om i sydvästra delen av landet.
Från 2006 heter företaget Krukmakare på Dal och ägs av Hembygdsföreningen i Frändefors. Det går att besöka krukmakeriet där en utställning om de senaste 5 generationernas keramikhistoria finns utställd. Krukmakarna var i tur och ordning, Martin August Hjoberg, Karl Hjoberg, Albin Hjoberg, Edgar Hjoberg och slutligen Mimmi Hjoberg. 

Baksidan på Hjobergs Krukmakeri. Bildkälla: Vänersborgs Museum. Foto: Erik Björnänger

Exempel på föremål och djupstämpel samt interiör från verkstaden.  Foto interiör: Nils Ivan Svensson. Bildkälla: Vänersborgs museum. 

Hjobergs Kakelmakeri 2018-
I närheten av Ellös på Orust väcks det gamla krukmakeriets anor till liv igen. Detta genom att Mimmi Lundsgård Hjobergs dotter Kristina Lundsgård och Daniel Thorén startar tillverkning av kakelplattor. Inledningsvis drevs verksamheten som ett hobbyprojekt, men efter en kurs på Capellagården och en första kakeluppsättning hos Kristinas bror, beslutade de att satsa helhjärtat på verksamheten. 
Exempel på kakelplattor Daniel Thorén och Kristina Lundsgård
Kakelmakeriet tillverkar kakel på två olika sätt. Antingen så slås lera i egentillverkade gipsformar eller så kavlas den ut för att därefter skäras. Medan leran fortfarande är fuktig penslas plattorna med engobe (en ljus flytande lera), därefter torkas de i 4 veckor för att sedan skröjbrännas i ugnen. Detta är den första bränningen som görs av plattorna. I nästa steg glaseras kaklet för att slutligen glasyrbrännas en sista gång. 

Från Drottning Kristina till Carl XVI Gustavs dagar.
Här kan du ta del av en lång berättelse som Edgar Hjoberg skrev ned under sin livstid. Sammanfattningen är sammanställd av Bengt Hansén och finns att ladda ner som Pdf-fil längst ner på sidan. Samtliga bilder är tagna av Nils Ivan Svennson 1929 och visar Albin Hjoberg med familj, samt hur det såg ut i verkstaden på 1920-talet.
Ladda ner Edgar Hjobergs berättelse här
 


Googlesök bara på signaturer.se           

Ronnie Gustafsson © 2012