|
|
| Hjobergs
Krukmakeri 1850-2011 / Hjobergs
Kakelmakeri 2018-
|
| Krukmakarna Hjobergs
tradition tar sin början redan i slutet av 1700-talet då Lars Hjoberg startade ett krukmakeri i Uddevalla.
Från den dagen har traditionen följt med i släkten ända
fram till våra dagar. När Lars sonson Martin August
Hjoberg kommer till Västra Bodane i Dalsland 1850, får
han arbete hos Brukspatron E. Torsell vid Västra Bodane Lerkärls-
och Kakelugnsfabrik, men där blir han inte långvarig.
Redan samma år slutar han vid fabriken och startar sitt
eget kruk- och kakelugnsmakeri vid Norra Flicksäter.
Där tillverkar han både kakelugnar och vanligt lergods.
När Martin August avlider 1894 övertas verkstaden av
sonen Carl Hjoberg. |
 |
| Albin
Hjoberg |
|
Verksamheten
har därefter gått i arv från generation till
generation. Mimmi
Lundsgård Hjoberg var den nionde och sista generationens krukmakare,
samtidigt var hon också den
första kvinnan att överta verksamheten. Hon avled
sommaren 2011. När sonsonen Albin övertar verksamheten 1929 så
läggs kakelugnstillverkningen ner och verksamheten flyttas till Färgelanda.
Han var också den siste att arbeta på heltid i
verkstaden. I samband med flytten till
Färgelanda börjar också sonen Edgar att
arbeta i krukmakeriet, dock bara på fritiden.
Edgar arbetade i huvudsak som murare. |
 |
| Edgar
Hjoberg |
|
| Hjobergs
tillverkning bestod av bl.a. krukor, fat, ljusstakar,
mjölkfat, blomkrukor, drickebollar, munklyktor,
tranlampor, vaser, tomtar och lergökar. Det mesta såldes på
marknader runt om i sydvästra delen av landet. |
 |
 |
 |
 |
|
| Från 2006
heter företaget Krukmakare på Dal och ägs av
Hembygdsföreningen i Frändefors. Det går att besöka
krukmakeriet där en utställning om de senaste 5
generationernas keramikhistoria finns utställd.
Krukmakarna var i tur och ordning, Martin August
Hjoberg, Karl Hjoberg, Albin Hjoberg, Edgar Hjoberg och
slutligen Mimmi Hjoberg. |
|
|
 |
| Baksidan
på Hjobergs Krukmakeri. Bildkälla:
Vänersborgs Museum. Foto: Erik Björnänger |
|
|
|
 |
|
 |
|
Exempel
på föremål och djupstämpel samt interiör
från verkstaden. Foto interiör: Nils
Ivan Svensson.
Bildkälla: Vänersborgs museum. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Hjobergs Kakelmakeri
2018-
|
|
I närheten av Ellös på
Orust väcks det gamla krukmakeriets anor till
liv igen. Detta genom att Mimmi
Lundsgård Hjobergs dotter Kristina Lundsgård
och Daniel Thorén startar tillverkning av kakelplattor. Inledningsvis drevs verksamheten som ett
hobbyprojekt, men efter en kurs på Capellagården och en
första kakeluppsättning hos Kristinas bror, beslutade de
att satsa helhjärtat på verksamheten.
|
 |
 |
| Exempel
på kakelplattor |
Daniel
Thorén och Kristina Lundsgård |
|
|
Kakelmakeriet
tillverkar kakel på två olika sätt. Antingen så slås
lera i egentillverkade gipsformar eller så kavlas den ut
för att därefter skäras. Medan leran fortfarande är
fuktig penslas plattorna med engobe (en ljus flytande
lera), därefter torkas de i 4 veckor för att sedan
skröjbrännas i ugnen. Detta är den första bränningen
som görs av plattorna. I nästa steg glaseras kaklet för
att slutligen glasyrbrännas en sista gång.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Från Drottning Kristina
till Carl XVI Gustavs dagar.
|
| Här kan du
ta del av en lång berättelse som Edgar Hjoberg skrev
ned under sin livstid. Sammanfattningen är
sammanställd av Bengt Hansén och finns att ladda ner
som Pdf-fil längst ner på sidan. Samtliga bilder är
tagna av Nils Ivan Svennson 1929 och visar Albin Hjoberg
med familj, samt hur det såg ut i verkstaden på
1920-talet. |
|
|
|
|
|
|
|
Ladda
ner Edgar Hjobergs berättelse här  |
|
