Stämplar och Signaturer - Pålsjö Fajansfabrik / Växjö Porslinsfabrik

Pålsjö Fajansfabrik 1768-1774

Borgmästare och fabrikör Michael Andreas Cöster, född i Helsingborg den 5 februari 1729, son till Andreas Cöster d.ä. och Maria Broomé Öllegård, gift med Karlskronaflickan Juliana Meurling (1738-1808). Michael Andreas Cöster övertar Pålsjö 1759 och 9 år senare 1768, grundar han "Det Faijance och Porcellainsbruk" tillsammans med konstnären Andreas Halldin, tidigare verksam vid Mariebergs Porslinsfabrik. Tillverkningen bestod av bruks- och hushållsföremål i fajans och den gula leran som användes hämtades från Pålsjös egna marker. Den ekonomiska situationen blev snart besvärlig och Cöster tvingades därför söka statliga lån för att kunna fortsätta driften. Lån beviljades, men summan han fick tillgång till var för liten och inte i närheten av som behövdes, därmed var fabrikens framtid i fara.

Cöster valdes till Borgmästare i Växjö den 29 april 1773 och efterträdde då den tidigare borgmästaren Anders Lind. Ett år senare lades fajansfabriken i Pålsjö ner. Åren därefter var han fullt upptagen i sitt ämbete som borgmästare, men hade efter sitt misslyckande i Pålsjö inte släppt tanken på att starta en ny porslinsfabrik. År 1777 sökte han lån för grundandet av Växjö Porslinsfabrik. Lån beviljades och fabriken togs i drift samma år. Ekonomin vid nya fabriken var lika ansträng som vid den i Pålsjö och lånen förblev obetalda. Följden blev att den nya porslinsfabrikens verksamhetsperiod blev ännu kortare. Redan 1779, efter endast två års drift, lades tillverkningen ner. Fabrik och lösöre såldes därefter på offentlig auktion. Michael Andreas Cöster avlider i ett slaganfall den 13 juli 1786, endast 57 år gammal. Bouppteckningen efter honom drog ut på tiden och kunde inte genomföras förrän i april 1797.

1912 startades utgrävningar på den plats där Pålsjö Fajansfabrik en gång legat. Utgrävningarna som leddes av intendent Wallin från Helsingborg resulterade i en mängd upphittade föremål. Fynden som till största del bestod av skärvor, innehöll även ett flertal stödkapslar som använts vid bränning, samt en väl bibehållen trefot m.m. En del skärvor uppvisade vackra genombrutna mönster som tydligt påminde om dåtiden Engelska mönster. Wallin bedömde att fynden som hittades på platsen förmodligen var lämningar från fabrikens avfallshög. Men med hjälp av de upphittade föremålen kunde de skapa en bildmässig rekonstruktion av hur Pålsjö Fajansfabriks tillverkning såg ut.

Det är näst intill omöjligt att hitta föremål tillverkade vid Pålsjö Fajansfabrik och av naturliga skäl ännu svårare från fabriken i Växjö. 1965 redovisades endast en 20-tal föremål från Pålsjö och de förvarades då på Stadsmuseet i Helsingborg. Idag kan något eller några föremål ha tillkommit samlingen.


Föremål tillverkade vid Pålsjö Fajansfabrik. Bildkälla: Helsingborgs Museer

Notisen om Borgmästare Michael Andreas Cösters död den 13 Juli 1786. Annonsen införd Inrikes Tidningar den 24 Juli 1786


Signaturer på fajansskärvor hittade i Pålsjö. Det finns ingen dokumenterad märkning från fabriken i Växjö.

Pålsjö som i början av 1800-talet ägdes av Kaptenen vid Kungliga Smålands Grenadierbataljon Carl Harald Follin, utbjöds av densamme till försäljning 1834. Follin lämnade då följande beskrivning av egendomen:

Pålsjö ligger 1:6 dels mil utanför Helsingborg, mitt emot fästningen Kronoborg och med utsikt över sundet och det danska fastlandet. Fastigheten består av 850 tunnland åker, äng, skog och torvmosse. Dessutom lertäkt med skifte avsedd för Helsingborgs Fabrik. På egendomen finns också en huvudbyggnad Corps De Logis* i två våningar omgiven av en vacker trädgård, en ladugård, flera uthusbyggnader, 17 torp varav 6 utgör dagsverken med häst, en vattenkvarn samt en större byggnad för tillverkning av slipstenar.

Herresätet Pålsjö stannar dock kvar inom familjen Follin. I en tidningsnotis från 1891 kan man läsa att egendomen tillhörde Major Anders Gustaf Follin som vid den tiden bodde på fastigheten tillsammans med sin ogifte bror Karl Fredrik Follin. Notisen handlar om den då 60-årige ryttmästaren i reserven för Skånska Dragonregementet, Hovjägarmästare Karl Fredrik Follins självmord. Han beskrevs som en besynnerlig man som ofta var på resande fot i utlandet. När han var hemma levde han som en enstöring och sysslade mest med att måla tavlor, jaga eller att skriva böcker. Som människa var han både andligen och kroppsligen nedbruten, och betraktade livet som en börda. På torsdagseftermiddagen den 5 mars 1891 fick han besök av en bekant. De två samtalade en stund innan Karl Fredrik avbröt samtalet för att uträtta ett ärende i ett angränsande rum. Därifrån hördes snart ett pistolskott och när den besökande rusade in i rummet hittade han Follin död i en blodpöl på golvet.

* Corps De Logis, huvudbyggnad på exempelvis Herrgård, Säteri eller Gods.

Fotnot:

Det finns flera olika uppgifter om när Pålsjö Fajansfabrik grundades. Enligt uppslagsverk och annan dokumenterande faktalitteratur anges åren till 1765, 1766 alt. 1768. Det blir inte tydligare då man läser utdraget ur Kulturhistoriska Föreningen i Lunds årsmöte 1889, som behandlar grundandet av ett Textilt och Keramiskt Konstmuseum. Vid mötet hölls ett föredrag av ledamoten och Majoren Kallin om Fajansfabriken i Pålsjö. Han var väl insatt i fabrikens verksamhet och hade själv flera föremål därifrån. Han anger bl.a. i sitt anförande att fabriken grundades år 1770. Major Kallin var dessutom väl insatt i verksamheten vid Sölvesborgs Fajansfabrik och där stämmer hans uppgifter bra överens med det som publicerats i samtida skrifter och i andra dokumentationer under senare år. Sanningen om Pålsjö Fajansfabriks grundande ligger troligtvis i att ansökan om rättigheter lämnas in och beviljas i mitten av 1760-talet och att driften kommer igång något eller några år senare.