AB Upsala Ekeby 1885-1977 (1989)
Upsala Ekeby AB (Ekeby Bruk) grundades i Bondkyrka utanför Uppsala 1885. Bolagets första styrelse bestod av överste S.G.R. von Bahr, Landskamrer J. Malmberg och Docent Å.G. Ekstrand. Som suppleanter valdes revisionssekreterare C.F.O. von Bahr och häradshövding Fr. Holm. Hela bolaget med tegelbruk, kakelfabrik, fasta och lösa inventarier hade dittills kostat 180.000 kr.
Familjen von Bahr kan förmodligen betraktas som initiativtagare till bolaget. De var av adlig släkt och härstammade från tyska Pommern. Många av dem hade högt uppsatta positioner i Uppsala, bl.a. överste Carl von Bahr som förutom att vara brukspatron vid Upsala Ekeby, även arbetade som revisionssekreterare vid Uppsala Läns Domsaga och satt som ordförande i stadsfullmäktige. Men von Bahrs liv fick ett abrupt slut den 21 september år 1900. Mitt under pågående möte i stadsfullmäktige och med sin ordförandeklubba i handen, fick han ett slaganfall och segnade död ner i ordförandestolen.  
Nyheten om Carl von Bahr hastiga bortgång spreds med beklagande i Svenska dagstidningar. Han hade bara några månader tidigare begärt avsked med pension.

1887 inleddes tillverkning av prydnads-, hushålls- och nyttoföremål i keramik och i juli samma år presenterades de första föremålen via en utställning i expositions- och försäljningslokalen vid S:t Eriks torg i Uppsala. 
Upsala Ekeby växer oavbrutet och blir med åren en allt större koncern. De köper upp flera konkurrerande fabriker runt om i landet, både stora och små (se nedan). I början av 1970-talet kan man ana slutet för Upsala Ekeby och 1977 hade nästan all tillverkning av keramiska föremål upphört. Det var bara vid Steningefabriken och Rörstrand som tillverkningen fortsatte under ytterligare några år. Upsala Ekeby som koncernen lever dock vidare till 1989.

Branden i Kungsängen 1928
På lördagskvällen den 6 oktober 1928 och på bara några timmar, brinner Upsala Ekebys fabrik i Kungsängen ner till grunden. Nio man från Uppsala Brandkår under ledning av brandchef Wallerström anlände till platsen strax efter klockan 18 på kvällen. De såg då eldkvastarna från fabriken stå högt i skyn och att släckningsarbetet skulle kräva hela Uppsalas brandstyrka. Branden hade startat i den västra delen av fabriken och det dröjde inte lännge innan elden även fått fäste även i den östra delen. Där förvarades både lera och färdigt lergods. Inledningsvis tvingades de koncentrera sig på att hindra brandens spridande till intilliggande byggnader, men detta skulle snart visa sig lönlöst. 
Inne i fabriken fanns en transformator med 6000 volts spänning, samt en hel del brännolja. Brandchefens första uppgift var därför att bryta strömmen till transformatorn och att sedan koncentrera sig på att vattenbeskjuta denna del av fabriken. Det var helt avgörande för att undvika en explosionsolycka. Det stora problemet var dock bristen på vatten. De hade två motorsprutor, en liten och en stor. Den lilla kördes ner till en lergrop ca 300 meter från fabriken och den större transporterades till en damm drygt 500 meter bort. Dessa avstånd skapade naturligtvis stora probem med slangutläggningen. De flesta av brandmännen var totalt utmattade redan innan de kunde ta itu med släckningsarbetet. Många tvingades dessutom stanna kvar hela natten för att ägna sig åt eftersläckningsarbete.
Orsaken till branden skulle senare visa sig bero på överhettade rundugnar. Fabriken var visserligen försäkrad, men att både ler- och varulager gått upp i rök kom att drabba fabriken hårt. Stora beställningar varav många som skulle gå på export fick annuleras. Bristen på lera gjorde också att hela koncernen tvingades stänga under en period. Allt slutade med en förlust på drygt en halv miljon kronor. Efter branden i Kungsängen flyttades all tillverkning över till Upsala Ekebys huvudfabrik där de 80 anställda från Kungsängen erbjöds nya arbeten.
Upsala Ekeby köper upp sina konkurrenter
Tanken på att Upsala Ekeby mer eller mindre sökte monopol på Svensk keramik- och kakelugnstillverkning, går inte att undvika. De agerade aktivt och i vissa fall även aggresivt för att lägga flera av sina värsta konkurrenter under sig. Det började redan 1916 då Upsala Ekeby slogs ihop med Upsala Kakelfabrik genom en s.k. fussion. Två år senare 1918 köpte de Boivies Kakelfabrik i Uppsala. Boivies Kakelfabrik lades ner ett år senare och en del av fabrikens tillverkning flyttades över till Upsala Ekebys egen fabrik.
1926, med advokathjälp och en stulen revers, lyckades de försätta ett välmående AB Lerindustri i Örebro i konkurs. Fastighet, maskiner och inventarier köptes upp av Upsala Ekeby och fabriken drevs sedan vidare under namnet Örebro Fajansfabrik i 18 månader. Kring nyår 1927 lades fabriken ner och all tillverkning flyttades över till Upsala Ekebys fabrik i Kungsängen. 
Näst på tur stod A.Th. Sandbäcks Kakelfabrik i Kalmar. Upsala Ekeby köper fabriken 1931 och lägger ner all tillverkning samma år. Året därefter 1932, erbjöd de ägaren till den nyligen nedbrunna Sala Kakel- och Stenkärlsfabrik en större ersättning för att inte återuppbygga eller återuppta keramik- och kakelugnstillverkning i Sala. Ägaren accepterar. Det fortsätter med ytterligare två fabriksköp under 1930-talet. Först Gefle Porslinsfabrik 1935 och S:t Eriks Lervarufabriker 1937. Geflefabriken drevs vidare som porslinsfabrik ända fram till 1970-talet medan S:t Eriksfabriken omedelbart lades ner.
På 1940-talet blev det bara ett uppköp, närmare bestämt 1942. Då köper Upsala Ekeby Karlskrona Porslinsfabrik och fortsätter driften fram till 1968. Det andra Karlskronaföretaget, Karlskrona Kakelfabrik, eller Kakelfabriks AB Karlskrona som fabriken hette, köptes upp 1961. Där fortsatte driften i Upsala Ekebys regi fram till 1969.
1964 kom förmodligen den största affären. Då köpte Upsala Ekeby Lidköpings Porslinsfabrik (Rörstrand) och därmed var också Rörstrands- och Göteborgs Porslinsfabrikers historia en del av Upsala Ekebys. Köpet av Lidköpings Porslinsfabrik betydde också att Upsala Ekeby kom att stå för 80% av all porslinstillverkning i Sverige. Det skulle bli ytterligare två övertaganden innan koncernen börjar avveckla sin keramiktillverkning 1977. Hackefors Porslinsfabrik införlivades 1972 och Steninge Lervarufabrik 1975. Hackefors såldes senare och blev en del av "Porslinsfabriken i Lidköping", ej att förväxla med Lidköpings Porslinsfabrik och vid Steningefabriken fortsatte driften fram till 1980.
Man kan även nämna att Upsala Ekeby köpt upp och/eller ägt andra verksamheter som inte har med keramiktillverkning att göra. Bland dessa hittas Beijer Bygg, AB Syntes (kemikalier), Reijmyre- och Kosta Boda glasbruk, GAB (Guldsmeds AB) samt Gense (främst bestick). 
Fabriken   Foto: Paul Sandberg Bildkälla: Upplandsmuseet Fabriken   Foto: Paul Sandberg Bildkälla: Upplandsmuseet
Verkstaden  Foto: Henri Osti   Bildkälla: Upplandsmuseet Verkstaden  Foto: Paul Sandberg Bildkälla: Upplandsmuseet
Verkstaden  Foto: Paul Sandberg Bildkälla: Upplandsmuseet Verkstaden  Foto: Paul Sandberg Bildkälla: Upplandsmuseet
Dekoratörer  Foto: Paul Sandberg Bildkälla: Upplandsmuseet Dekoratörer  Foto: Paul Sandberg Bildkälla: Upplandsmuseet
Målarsalen  Foto: Gunnar Sundgren Bildkälla: Upplandsmuseet Målarsalen  Foto: Henri Osti Bildkälla: Upplandsmuseet
Konstnärer och formgivare vid Upsala Ekeby

Alberius, Olle Ebeling, Allan Kaasinen, Taisto Ollers, Edvin Thomson, Anna-Lisa
1971-1977 1928-1930 1953-1961 1917-1918 1933-1952
Andersson, Göran Fahlcrantz, Eva Krogh, Henrik Percy, Arthur Trolle, Rolf
1960-1967 1969-1971 1920-talet 1935-1946 1920-talet
Atterberg, Ingrid Forseth, Einar Lindstrand, Vicke Hyonsun, Rhee Törning, Einar
1944-1963 1917-19 1942-1950 1963-1965 1930-talet
Bergsten, Lars Freymann, Paula von Luterkort, Einar Runeborg, Greta Wallin, Ester
1970-talet 1962-1963 1931-1932 1938-1941 1969-1971
Blomberg, Kjell Godenius, Ragnhild Lönegren, Gertrud Simmulson, Mari Wibom, Maggie
1953-1957 1910-talet 1930-talet 1949-1972 1936-1938
Brodier, Kristina Göransson, Viking Nerman, Einar Skawonius, Sven Erik Wåreus, Birgitta
1971-1972 1950-52 1910-talet 1935-1939  1953-1958 1967
Burmeister, Gabriel Hansson, Nils E Nylund, Gunnar Sundeman, Olof Yourstone, Irma
1921-1922 1930-40 talet 1960-70 talet 1926-27 ÖF 1928 UE 1970-talet
Clough, Dorothy Hedenström, Evald Oldfors, Hjördis Ternell, Berit Östergren, Harald
1954-1967 1940-50 talet 1952-1959 1960-talet 1923-1947

Haug, Wiggo (Viggo) Edgar, född i Norge 1932, anställd på Upsala Ekeby under åren 1965-67, står bakom en sparbössa samt en del djurfiguriner. Föremålen signerades antingen "W.H." eller senare bara "H", eller inte alls. Efter tiden på Upsala Ekeby arbetade han för Rörstrand i Lidköping där han bl.a. formgav en Michelingubbe.

Lindman, Bruno, födelseår okänt, anställd på Upsala Ekeby under åren 1966-71. Stod för drift och tillverkning av konstgods under åren 1966-71. Formgav själv några få föremål under senare delen av sin anställning, dessa signerades "Bl".

Lundberg, sigrid, anställd på Upsala Ekeby 1971. Bidrog endast med ett par väggplattor i relief som signerades "B.L.".

Nilsson, Lizzie Elvira, född 1910, gift Brunn. Anställd som modellör och dekorationsmålare på Upsala Ekeby under åren 1935-39. Hennes föremål signerades kort och gott "Lizzie" tillsammans med årtal. Avled 1995.

Philipsson, Britt, född 1942, utbildad på konstfack, anställd på Upsala Ekeby där hon bidrog med några få föremål på 1960-talet, bl.a. väggreliefer och askfat. Dessa signerades bara med ett "B" tillsammans med Upsala Ekebys nummerserie.

Pettersson, Harald, född i Stockholm 1863, konstnärlig ledare och senare även porslinsmålare. Från slutet av 1880-talet anställd på Ekeby Tegel- och Kakelfabrik där han också bodde tillsammans med hustrun Alma Desideria, två döttrar och en son. Fortsatt anställning vid Upsala Ekeby (Ekeby Bruk) fram till 1930-talet. Bidrog med en del form- och dekorarbete, mest känd för sina dekorer på kakelugnar. Död i Nyköping 1944. Han signerade sina alster "H.P".

Rosenqvist, Anita, född i Lund 1944, anställd på Upsala Ekeby under åren 1969-70 där hon formgav ett litet antal figurer. Hennes föremål signerades "AN/RO" tillsammans med stämpel "UE".

Syrén, Eddy, dekoratör, anställd på Upsala Ekeby under en period på 1950-talet. Står förutom för dekorarbeten, även för en del formgivning av fåglar och askfat m.m. Ingen känd signatur.

Uherova, Francis, född i forna Tjeckoslovakien, anställd på Upsala Ekeby under en period på 1940-talet. Stod för en del dekorarbeten samt egen kollektion av vaser och figurer. Föremålen signerades F.C.U. 

Warh, Mira, född i Indien, anställd på Upsala Ekeby under en period på 1950-talet där hon framför allt arbetade som målarinna och dekoratör. Satt bl.a. som modell för Mari Simmulsons kvinnofigurer. Hon signerade sina föremål med Indiska tecken.

                 

Det som tillverkades i Kungsängen fram till oktober 1928 stämplades endast Ekeby. Efter flytten av lergodstillverkningen till Upsala Ekebys huvudfarbik kring årsskiftet 1928/29 började lergodset att stämplas Upsala Ekeby eller bara UE.

Annons från Upsala Ekeby anno 1894

 


Googlesök bara på signaturer.se           

Ronnie Gustafsson © 2012