|
|
Fabrikerna
i Vänge, Bredsjö och Fredriksdal 1755-1825
|
Historien om
Vänge-Gustavsberg börjar redan 1755 då Anders Berggren
tillsammans med Anders Ruth i Wånga Socken grundar Wånge Stenkärilsfabrique.
Tillverkningen som främst bestod av hushålls- och
prydnadsgods, målades av en herr Båt. Vid fabriken lider de
redan från början av ekonomiska problem och detta leder
några år senare till en ombildning av företaget. Fabriken
får nytt namn och går därefter under namnet Quarnbergs
Porcellains Bruk. I slutet av 1770-talet är de
ekonomiska problemen så stora att Berggren inte kan fortsätta driften.
Då tar O.F
Rudbeck över tillverkningen och fortsätter driften under
namnet Gustavsbergs Porcclainsbruk. Namnen på två
av de anställda har hittas, det är porslinshandlare Modwig
Gribbenfeld, hans hustru Catarina Löfgren och deras
gemensamma dotter. |
Det går trögt även för Rudbeck och
tillverkningstakten är låg. I mitten av 1780-talet tar han
hjälp av Henrik Sten från Mariebergs Porslinsfabrik och
företaget får ett tillfälligt lyft. På 1790-talet flyttas tillverkningen till
Bredsjö och fabriken går därefter under namnet Bredsjö Porcellains Bruk.
Nu tar också Major Olof Petter Rothenburg Rudbeck över driften tillsammans med Kaptenen i
Armfeltska Dalafrikåren Johan Fredrik von Zeipel. Andra personer
knutna till bruket var Carl Segerblad och C.F. Heidensköld. Nämnas bör att von Zeipel även stod
som ägare till Sölvesborgs Porslinsfabrik 1792-1798, samt
Lingonbacka Pappersbruk i Uppland från 1799. |
På
sensommaren 1798 lämnar Major O.P.R. Rudbeck Bredsjö
för att resa till Bornholm. Avsikten med resan var att
köpa lera till fabriken i Bredsjö. Ingen vet riktigt vad som hände, men på Östersjön hamnar han
troligtvis i svårt oväder och den 5 september samma
år rapporteras han saknad och avliden. De övriga
fortsätter driften av bruket fram till 1817 då tillverkningen läggs ner. |
Bredsjö
Säteri bestod av en herrgård med två flyglar, vackert belägen invid sjön och omgiven av
en lövträdgård. Där fanns också porslinsbruket, 4
st torp, 100 tunnland brukbar mark samt 300 tunnland
ängsmark. Allt detta såldes på auktion den 11 augusti
1817. De intresserade anmodades att bege
sig till Rättmästare Tidlunds källare i Uppsala där auktionen
skulle hållas. Det fanns inga inteckningar i
fastigheten varvid auktionsförrättaren erbjöd
"betalningsterminer efter köparens bekvämlighet".
Högsta budgivare och ny ägare blir Thomas Bennet. |
 |
Bredsjö
Säteri på tidigt 1900-tal |
|
Under Thomas
Bennets tid i Bredsjö förekommer ingen porslinstillverkning
att tala om och efter bara två år som ägare säljer han egendomen till Göran
Silverhielm. Silverhielm är fast besluten om att få fart på
porslinstillverkningen igen, men saknar själv de
grundläggande kunskaperna. Han vänder sig då till den
tyskfödde Fredrik Rohde (1781-1840) som erbjuds komma till Bredsjö för
att både överta tillverkningen och samtidigt modernisera fabriken. När
Rohde anländer till Bredsjö 1821 får han veta att
Silverhielm nyligen avlidit och att porslinstillverkningen
lagts ner. |
|
Rohde som
nu plötsligt blivit arbetslös, använde hela sitt
sparkapital och köpte alla fabrikens sinventarier samt
den tio tunnland stora fastigheten Fredriksdal.
Tillverkningen av porslin skulle därmed återupptas
på ny plats under namnet Fredriksdals Porslinsfabrik. Tyvärr
visade det sig att det som fanns kvar av Rohdes
sparkapital efter inköpet av Fredriksdal, inte var
tillräckligt för att sätta igång någon
tillverkning.
För att lösa den ekonomiska situationen försöker
han istället göra om bolaget till Aktiebolag, men även
detta misslyckas.
|
1825
besöks Rohde
av grosshandlare Herman Öhman (1780-1847) som föreslår att
Rohde ska flytta all utrustning till hans då nystartade
porslinsfabrik i Gustafsberg.
Rohde som egentligen inte har något val, följer Öhmans råd och därmed är historien om
Vänge-, Quarnbergs-, Bredsjö-
och Fredriksdals porslinsbruk till ända. Rohde
återfinns därefter som verkmästare hos Öhman på Gustafsbergs
Porslinsfabrik, liksom de keramiska traditionerna
från de tidigare nämnda fabrikerna.
|
Namn
förknippade med ovanstående fabriker. Anders Berggren,
Båt, Anders Ruth, O.F
Rudbeck, Major O.P.R. Rudbeck, Henrik Sten, Johan Fredrik von
Zeipel,
Brukspatron Erik Eriksson, Carl Cederblad, Fredrik Rohde,
Göran Silverhielm, Carl Erik Löfström, Carl Petter Löfström, Johan
Ullström, Carl Forsling, C.F. Heidensköld, Hasselberg,
Brogren och Israel Åkerblom.
|
 |
 |
Ljusstake
tillverkad vid Bredsjö
Porslinsfabrik. Foto: Sören Eriksson |
Tallrik Bredsjö
Porslinsfabrik. Bildkälla: Upplandsmuseet. |
|
Det finns bara något enstaka föremål
bevarat från fabrikerna i Vänge och Bredsjö, så möjligheten att hitta ett sådant måste
betraktas som näst intill obefintligt. Vad gäller
Fredriksdal så är det naturligtvis omöjligt med tanke
på att det aldrig startades någon tillverkning där. Tallriken på bilden är kommer
från Bredsjö Säteri och är tillverkad vid Bredsjö
Porslinsfabrik. Originalformen finns fortfarande kvar på
säteriet.
|
|
|
|
Exempel på
stämplar och signaturer |

|
|
|
|
|
|
|
|
Fabriksmärke
|
Fabriksmärke
|
Fabriksmärke
|
Fabriksmärke
|
Åkerblom
|
Del av ordet Bredsjö
|
|
|
|