|
|
| Ekelunds Marbel och Porslinsfabrik
1883-1923 |
| Johan Kristian
Ekelund tillhörde en av topparna i Ystad under
hela sitt vuxna liv. Han var handlare,
tidningsförläggare och den första i Sverige
att anlägga ett privat porslinsmåleri. Johan föddes
i Ystad den 20 juli
1850 och var son till Adolf Magnus Leonard
Ekelund och Maria Gustava f. Tornberg. År 1880
gifter han sig med Agnes Ingegärd f. Gülich
(1855-1932)
och 1886 föds deras enda barn, Sigfrid
Engelbrekt Hugo Ekelund. |
 |
| Johan
Ekelund |
|
Johan
som var Ystad trogen i hela sitt liv, öppnar i
mitten av 1870-talet företaget AB Johan
Ekelund, en grosshandel med försäljning av
leksaker, lampor, kontorsmaterial, glas, porslin
och metaller. Det mesta importerades från andra
länder och kom med båtar från Danmark och
Polen.
|
| Han var
finurlig den gode Ekelund. För att undkomma
höga tullavgifter deklarerade han allt han
importerade som porslinsvaror. Porslin som hade
en tullavgift på 47 öre/kg var billigt att
importera, men 1891 blev han dock ertappad när
tulltjänstemännen gjorde stickprov. De
öppnade en låda deklarerad som porslin och
fann istället leksaker. Tullavgiften på
leksaker var betydligt högre och Ekelund
tvingades istället att betala 2 kr/kg i
tullavgift. |
| På
1880-talet inträder han i "Svenska Allmänna
Handelsförening" och 1883 startar han Sveriges
första privatägda porslinsmåleri, Ekelunds
Porslinsmåleri på Lilla Norregatan i
Ystad. Från början importerades
allt porslin från Polen, men senare vänder han
sig även till tyska fabriker. Porslinet
dekorerades sedan i Ystad under ledning av Carl-Fredrik
Hartung och måleriföreståndare Lars Gustafsson-Holm. Måleriet
gick bra och förutom porslin dekorerades även
plåtbrickor, stålplattor och andra icke
keramiska föremål. |
|
| 1887 beslutar sig Ekelund
för att
försöka inspirera
fler att börja i samma bransch. Han grundar
därför månadstidningen "Tidning för glas- och porslinsindustri samt närbesläktade
industrier" med sig själv som förläggare och Henry
Thornton som redaktör. Till ansvarig utgivare
utsågs boktryckare Adolf Petzold. 1888 väcker
porslinsmåleriet mycket stor uppmärksamhet då
de deltar med egen monter på
Köpenhamsutställningen.
|
|
 |
 |
| Byggnaden
där Ekelunds Marbels o
Porslinsfabrik och senare A. T.
Anderssons Keramikfabrik låg.
Bildkälla: Ystads Bildarkiv |
|
|
 |
 |
| Interiörbilder
från fabriken.
Bildkälla: Ystads Bildarkiv |
|
|
I
mitten av 1890-talet lämnar
Carl-Fredrik Hartung porslinsmåleriet i Ystad och slår han sig samman med
den kringresande grosshandlaren Per Nyman. Nyman
som senare startar Lidköpings Porslinsfabrik,
har med
hjälp av Hartung både startat, lagt ner
och sålt ett porslinsmåleri i Örebro.
|
|
1902
blev Ekelund inblandad i ett tryckfrihetsmål mot
tidningen Ystadsbladet Aurora. Han vann målet och
ersattes med 1.000 kr. Ekelund beslutade genast att använda
pengarna till upprättandet en fond,
"Frukostfonden". Fonden skulle sedan
förvaltas av stadens skolråd och räntan på pengarna
skulle oavkortat gå till inköp av frukostmåltider
till fattiga skolbarn.
|
 |
| Gäspande
gubbe tillverkad vid Ekelunds fabrik |
|
|
I oktober 1911
utökas verksamheten och porslinsmåleriet förvandlas
istället till "AB Ekelunds Marbel och Porslinsfabrik"
med Ekelund som verkställande direktör, konsul Emil
Borg som ordförande i fabriksstyrelsen och som tekniska ledare
anställs tysken Gottlob Hartmann
och Anders T Andersson. Ekelund utrustar fabriken med en ugn och
startar tillverkning av jardinjärer,
statyetter, krukor, en del prydnadsföremål samt marbel- och
rullkulor.
|
|
Företaget går bra fram till krigsutbrottet då det
blir allt svårare att få fram
råmaterial. 1923 beslutar Ekelund att sälja fabriken till
Anders T
Andersson. Verksamheten fortsätter därefter under
namnet "Ystads
Nya Stenkärls och Keramikfabrik". Föremålen från
Ekelunds fabrik stämplades "YSTAD", samma stämpel användes
av Anders T Andersson vid den "nya"
fabriken (se nedan). Johan
Ekelund avlider i Ystad den 7 januari 1941. Några av
de porslinsmålare som arbetade hos Ekelund har hittats,
de är Anna Charlotta Probst, Nils Herman Beckvall,
Johan Peter Lundvall, Arvid Hugo Nilsson samt Alfred och
Olof Petersson.
|
|
 |
| Ekelund
gör reklam för "Förvandlingsskivan"
1881, ett omräkningsverktyg. |
|
|
|
 |
 |
| Ekelunds
förvandlingsskiva, fram och baksida. Klicka på
bilderna för större format.
Foto: Thomas Aase |
|
|
|
 |
 |
| "The
Eclipse Burners" skall vara en brännare
till fotogenlampor. Annons 1878. |
Ännu
en annons gällande
""Förvandlingsskivan" 1881. |
|
|
|
|
|
|
Som
ombud för Ronsdorf säljer Ekelund
"Självlysande Färg" 1882. |
|
|
|
|
|
| Ystads
Nya Stenkärl och Keramikfabrik 1923-1931
|
|
| Anders
Teodor Andersson (ATA), keramiker och fabrikör, född i
Höganäs den 28 nov 1884, fick sin utbildning och
praktik i Höganäs och Helsingborg innan han 1912
anställs på Johan Ekelunds fabrik. Hos Ekelund arbetade han
främst som glaserare och drejare och under de sista åren
även som verkmästare. 1923 köper han Ekelunds fabrik
och beslutar sig
omedelbart för att lägga ner all porslinstillverkning och
istället satsa på sten- och lergods. Fabriken byter
också namn till "Ystads
Nya Stenkärls och Keramikfabrik". Anders installerar fler ugnar
och startar tillverkning av nytto-, prydnads- och
hushållsgods som t.ex. skålar, fat, vaser, krukor,
burkar, ljusstakar och lergökar m.m. Tillverkningen
pågår fram till 1931 då fabriken begärs i konkurs. |
| Hushållsgodset
stämplades endast "Ystad" (som tidigare hos
Ekelund), medan de prydnadsföremål som
Andersson själv formger signeras "ATA". Övriga
personer som arbetade vid företaget var Bernt Friberg, Axel Pettersson,
Nils Palmgren och Åke
Bjurestig. |
|
|
Beträffande Åke
Bjurestig, född Åke Henry Andersson i Höganäs 1904,
kan nämnas att han var brorson till A.T.A. och hade
tidigare arbetat som drejare på kärlfabriken i
Höganäs. Kjell och Louise Östlund nämner i sitt
häfte "Bruksföremål i saltglaserat
stengods" från 1982, att det karakteristiska
för de saltglaserade Ystadskrukorna var "kattfotsöronen".
Däremot är ett fåtal krukor med "vanliga"
öron kända och dessa bär drejarsignatur B.
Det är troligt att krukorna med "vanliga"
öron som bar drejarsignatur "B" drejades av
Åke Bjurestig. Ystadskrukorna med "vanliga"
öron påmminer nämligen om de krukor som han och andra
drejade under sin tid i Höganäs.
|
|
När Ystads Nya Stenkärl
och Keramikfabrik försattes i konkurs och all
tillverkning upphörde, flyttade Åke Bjurestig tillbaka
till Höganäs för anställning på Nyman & Nyman.
Några år senare övertoga han företaget Nyman &
Nyman tillsammans med kollegan Sture Holm. Åke
Bjurestig avled i Höganäs den 28 februari 1980.
|
 |
 |
|
1934
tar ATA med sig familjen och flyttar till Öja, Stora
Herrestad, några kilometer norr om Ystad. Där startar han en mindre
keramikverkstad och fortsätter som keramiker under ytterligare ett 20 tal år.
Där tillverkades prydnadsfigurer som t.ex. gubbar och gummor, barn, fåglar
samt den kända Ystadsbägaren. Anders Teodor Andersson avled den 29 juli 1969. |
|
|
|
|
|
|
|
| Ystad
Keramik 1943-1951 (Klosterkeramik 1951-1955)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
